Hallå i stugan och välkommen till HAIK! Det står för Hela AI-Köret, som kommer handla om artificiell intelligens (AI). På svenska, men om och för hela Norden.

Varför HAIK? Det skrev jag om här. Och mer om mig som skriver står här.

Dagens brev är lite längre för att det finns mycket roligt att tänka på. Läs inte allt, välj något, mumsa, var belåten!

/Dagens meny 🥘 

• Elva tankar om tech i Norden 🏔️ 

• 35 personer i Kronoberg kan göra annat tack vare AI 😎 

• Dålig data sabbar allt 📂 

/Plusmeny 🍺 

• Aftonbladets digitala Napoleon 🪖 

• Ajöss Twitter mvh Sveriges Radio 🕛️ 

/ 11 råd från Nordiska ministerrådets tankesmedja 🏔️ 

I maj förra året fick ett gäng experter i uppdrag av Nordiska ministerrådet att “kvalificera debatten i Norden om techjättarnas inflytande på demokratin”. En av de utvalda var Carl Heath, senior forskare vid statliga forskningsinstitutet Rise. Längre ner i brevet finns ett samtal med honom 🦜 

Framför allt efterfrågade ministerrådet “lösningar”, vilket antyder att man bestämt sig för vad man ville landa i: Färre algoritmer och mindre tech för att det demokratiska samtalet ska må bra.

Experterna har nu arbetat klart. Elva rekommendationer knutna till fem visioner får ministerrådet ta vidare. Men budskapet är tydligt.

En “ökad politisk kontroll av techjättarna är nödvändigt för att demokratiska samhällen ska kunna blomstra i det alltmer digitaliserade 2000-talet”, säger tankesmedjans danske ordförande. Det låter som Margrethe Vestager.

Ska vi bränna ner allt och gå mot en svedjedemokrati? Är askan den bästa jorden, som Markus Krunegård sjunger? Nja. Men det finns bra förslag.

Min favorit är förslag 4D: Initiera en nordisk task force som motarbetar risker för demokratin från desinformation genererad med artificiell intelligens. Även förslag 5A är bra: Stöd oberoende forskares tillgång till plattformars data och algoritmer.

Jag vet inte om förslag 2A, som rekommenderar åldersverifiering och mer kontroll till föräldrar över barnens aktiviteter på sociala plattformar, är bra. Som jag skrev här har exempelvis amerikanska delstaten Utah gjort något liknande – och det ser inte soft ut.

Språket i rapporten hade kunnat varit skarpare. Men kompromisser är en del av gränsöverskridande produkter om demokratier. Nu finns det en basplatta för att diskutera hur samhällena ska förhålla sig till det jag kallat för hatets ekosystem.

/ Mer fri tid (att jobba) 😎 

Det här är fin lokaljournalistik i Smålandsposten. Ute på sjukhusgolven i Region Kronoberg händer det grejer tack vare AI. Och det påverkar alla. Men hur?

Kronoberg satte ett mål för några år sedan. 2024 ska fyra av fem inom sjukhusvård, primärvård, psykiatri och rättspsykiatri använda taligenkänning för att föra journal. Sedan starten i oktober 2021 har nu drygt varannan, eller 1000 personer, hoppat på tåget.

Det var inte helt lätt dock. I snitt steg tidsåtgången med 3 procent för läkare som journalförde. Många klagade. Men det beror på strukturer, inte AI.

Läkare har (typ) alltid använt sig av medicinska sekreterare vid journalföring. Med en diktafon i handen har de pratat in allt om en patient eller ett besök som är viktigt. Sekreteraren har fått styra upp strukturen på informationen och lägga till alla detaljerade diagnos- och åtgärdskoder. Sen har läkaren fått kolla igenom och godkänna sekreterarens jobb.

Att plötsligt behöva göra det själv är inte lätt. Då behöver arbetsmetoder ändras. Dikteringen måste sitta direkt.

Men hos sjukvårdspersonal som alltid arbetat med att skriva sina egna journaler, och som därmed kan journalmallarna, gör taligenkänning vardagen lättare. Bland sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter har tiden som går till att skriva journal minskat med 5,5 procent i Kronoberg.

En läkare som tidningen intervjuar vill dock inte gå tillbaka till det gamla sättet: “Patientsäkerheten ökar avsevärt” med taligenkänning, som han säger. Risken för missar vid överlämningar mellan skift, personal eller mottagningar minskar. Och förut blev en anteckning utskriven veckor efter ett besök, vilket gjorde att läkaren kunde glömma vad det handlat om. No more!

Men tar inte AI sekreterarnas jobb nu? Nein!

Tiden som frigörs med taligenkänning motsvarar 35 tjänster. Den “kommer att användas för att ta över administrativa uppgifter, som inte kräver vårdkompetens, från vårdpersonal”, enligt projektledare Anna-Maria Königsson.

Kedjeeffekten är tydlig. Sekreterarna får en stor del av sin arbetstid att lägga på annat, typ att boka och kalla patienter. Under- och sjuksköterskor kan ägna mer tid åt patienter och avlasta läkarna.

Varför tycker jag detta är intressant? Dels att min kära sambo använder taligenkänning dagligen i sitt jobb som sjukhusläkare. Dels för att min kära mormor tills nyligen arbetade som medicinsk sekreterare, 79 år gammal.

De sitter åtta timmar per dag och hamrar på ett tangentbord medan de lyssnar till släpiga doktorer. Tänk vad de sliter. Enligt Dagens medicin har projektet i Kronoberg gjort att var tredje anställd “uppgav minskade besvär i nacke och armar när de slapp skrivandet”.

Min mormor är mest besvärad över all tid hon har som pensionär. Tur att hon inte jobbar i Kronoberg.

/Dålig data sabbar allt 📂 

Väldigt många stora bolag har dålig data. Det är kontentan i en ny rapport från it-företaget Progress.

De har pratat med över 600 bolag som har åtminstone 500 anställda. Enligt Progress ser 65 procent av bolagens chefer problem med bias inom deras data, alltså partisk eller icke-representativ data.

Vad är problemet? På ett konkret plan drabbar dålig data vanligt folk. Här är några exempel.

• En kvinna i USA åtalas för drograttfylla efter att ha tagit sömntabletter per doktorns rekommendation. Men beräkningarna från tillverkaren för hur snabbt kroppen bryter ner substansen byggde på mäns metabolism.

• Amazon tränade sitt nya verktyg för rekrytering på historisk data. Verktyget började bara rekommendera män, för att de oftare anställts än kvinnor inom teknikbranschen. Dessutom gav verktyget lägre poäng till sökande som angav att de hade kunskaper i programmering. Eftersom många fler med de kunskaperna blev nekade jobb än som fick jobb på Amazon (på grund av konkurrens) gav datan slutsatsen att programmeringskunskaper ofta leder till att företaget inte anställer sådana kandidater.

• En algoritm gav svarta människor i USA sämre tillgång till vård trots att de uppvisade samma hälsoproblem som vita.

All data är en avspegling av val, antaganden, ambitioner och mål – och framför allt makt. Ekonomisk, politisk och social makt genomborrar vilken information (data) som används, hur den används och varför den används. Nästan all data döljer människan bakom punkterna. Det skapar en psykologisk distans mellan de som utgör och de som använder data. Jag tror det gör samhället råare och mer kargt.

Ett exempel är det stora och standardsättande datasettet från NIST som används globalt för att träna modeller för ansiktsigenkänning. Det bygger på mug shots, alltså bilder på arresterade personer. Har personerna möjlighet att ge sitt medgivande? Förstår algoritmer, eller ingenjörerna, varför de befinner sig på en polisstation? Spelar det någon roll om de blev dömda eller friade efter gripandet?

All data bygger också på tekniska möjligheter. Emotionell kartläggning är hett. Det går inte att förstå människors inre känslor, men kameror och algoritmer gör att man kan kartlägga ansiktsuttryck. De säger dock ingenting om vad folk känner, enligt en forskningsgenomgång från 2019 av årtionden av ansiktsdata. Bara för att det går att samla in data om en viss sak, och att det passar affärs- eller AI-modellerna, betyder det inte att datan är bra.

Företag opererar idag under antagandet att mer data är bra, och att allt i världen är data. Parollen är ofta att data är den nya oljan. Till och med Vänsterpartiet tycker att data är att likställa med en naturresurs (gruvor, som partisekreteraren Aron Etzler ser det). Men det förhållningssättet döljer två maktanspråk.

Dels att vi själva inte äger vår data. Naturen är oägd, och vi gillar att konsumera den (på bra och dåliga sätt). Så data är fri att använda vare sig vi vill eller inte.

Dels dematerialiserar det data. Då minskar hänsynstagandet och riskmedvetenheten: lite felbehandling av data gör ju inget materiellt avtryck, tycks tanken vara. Men olja och data är kostsamt att utvinna, har kraftig påverkan på miljön, skapar geopolitiska konflikter och kräver inhumant arbete i fattiga länder.

Och som forskarna Luke Stark och Anna Lauren Hoffman poängterat klingar dessutom “data är olja”-metaforen starkt av gamla koloniala maktanspråk på värdefulla resurser. Att utvinna olja, socker, gummi eller bomull har alltid kunnat motiveras med att resursen bara väntar på att göras ekonomiskt lönsam av en stor apparat. Och att anspela på data som något flytande leder tanken till en okontrollerbar, värdefull och grundläggande resurs som finns i överflöd.

Att 13 procent av företagen i Progress undersökning säger att de arbetar aktivt mot bias i data är bra. Men det är långt ifrån tillräckligt.

/Plusmeny

#1 🪖 

Aftonbladet skaffar sig en “AI-general”. Det låter pr:igt värre. Men det är bra att en stor medieaktör tar fram riktlinjer för AI. Det behöver alla redaktioner göra för att inte hamna där amerikanska CNET gjorde.

Techmagasinet Wired tog, som första större publikation, redan i vintras fram en policy för hur de inte ska använda AI. Inte ens för små textsnuttar som summerar olika tekniker eller personer är AI användbart, enligt chefen Gideon Lichfield. “Nuvarande AI-verktyg är benägna till fel och partiskhet, och producerar ofta tråkig, icke-originell text”, står det i policyn. Sanningen!

Ändå ska Aftonbladet använda AI i sin research eller vid rubriksättning, enligt general Andreas Landmark. Det verkar som att tanken är att så länge människor faktagranskar och redaktörar innehåll är AI ett bra verktyg.

Diametralt annorlunda från Wired, med andra ord. Har det med publiken eller kulturen att göra? Blir kul att följa vad som funkar bäst.

#2 🕛️ 

Alla konton på Twitter från Sveriges Radio ska sluta användas och markeras som inaktiva, berättar bolaget.

Det är bra. Allt färre använder plattformen. Och sedan Elon Musk tog över Twitter för ett år sedan har användandet minskat kraftigt. Samtidigt har exempelvis antalet antisemitiska tweets fördubblats på ett år. Den här genomgången är väl värd att läsa, liksom den här analysen av Musks twittrande. Han och bolaget är inte direkt vänligt sinnade mot journalistiken.

Det var på tiden att en stor medieaktör vänder ryggen till sociala medier. Jag skrev den här texten (och den här om en infoensa) under 2020 om mediers självskadebeteende i relation till sociala medier.

“Individer och bolag, särskilt medier, måste sluta använda Facebook och Twitter eftersom de är ekosystem av hat och desinformation vilket undergräver journalistik och demokrati.”