- HAIK - Hela AI-Köret
- Posts
- Välkommen till HAIK
Välkommen till HAIK
Hela AI-köret av Gustav Juntti
Ett litet steg för människan…
Hallå i stugan och välkommen till HAIK! Det står för Hela AI-Köret, som kommer handla om artificiell intelligens (AI). På svenska, men om och för hela Norden.
Klicka här för att hänga med på HAIK.
Varför HAIK? Inom AI-branschen använder alla akronymer för sina grejer. Facebook har LLaMA, Open AI äger ChatGPT, Google driver LaMDA, och Sveriges nationella AI-centrum utvecklar språkmodellen GPT-SW3. Nördar… 🙄
På en promenad i skogen för en månad sedan gick jag runt och tänkte på den reportagebok om AI och svensk politik som jag börjat skriva. Hela AI-världen kändes då både som ett äventyr och en ansträngning - precis som en hajk. Och jag mumlade för mig själv: Vem ska ha koll på hela AI-köret?
Svar: Du. Alltså jag, men därefter även du som läser.
Jag vet själv inte vart jag ska vända mig för att läsa om AI och politik dagligdags. Ingen bevakar det området specifikt, trots att det driver politiken, ekonomin och även demokratin framför sig.
Sveriges Radio ligger väl bäst till. De har utvecklat ett AI-verktyg för eget bruk och kört ett specialprogram om AI. Dagens Nyheter har en reporter för teknik som gillar att leka med AI-produkter. Svenska Dagbladet använder AI för att bedöma stämningen bland radions sommarpratare. SVT hade en “techkorre” som nu bevakar ekonomi. Och Dagens industri skrev under 2022 bara 14 artiklar om AI.
AI måste vara det största ämnet som ingen orkar prata om och beskriva. Eller för balansens skull: Glappet mellan antalet människor som påverkas av AI och hur många som bryr sig är väldigt stort.
När jag ringde Dagens industri i höstas för att berätta hur jag kunde bredda deras utbud blev det kalla handen. Deras läsare vill bara veta vilka investeringar de kan göra i AI, sa chefen för Di Digital. Vill jag skapa ett offentligt samtal om AI måste jag vara mer kreativ. Klick.
Jag blev besviken. Jag tror att många vill förstå hur AI påverkar ens vardag och omgivning, men också omvärlden. Som Expressens legendariske Sigge Ågren ska ha sagt: “Underskatta aldrig läsarnas intelligens. Överskatta aldrig deras kunskaper.”
Sigge Ågren ryktas också ha sagt: Skriv kort, helst inte alls. I nästa brev förklarar jag mer om mig själv. Så slut på intro. Dags för AI. Följ med på HAIK i fem minuter.
/Dagens meny
AI hör bön 🙏
Pengaregn/mannagryn i bibelbältet 💰️
“Väldigt, väldigt farligt”, säger matematikprofessorn… ⚡️
/AI hör bön
Bolaget Link Labs från Helsingborg har en intressant nisch: religiös AI.
Filadelfiakyrkan i Stockholm använder taligenkänning för att skapa undertexter till predikningar, enligt den kristna tidningen Dagen.
AI kunde hjälpa kyrkan “att hantera svårtolkade ord som ofta förekommer i kyrkliga sammanhang”, säger Link Labs vd Niklas Silfverström. Det handlar om ”ovanliga ord och geografiska platser i Bibeln, men också namn och uttryck som endast används från predikstolen.”
Det låter ju bra. Folk från USA och flera afrikanska länder följer gudstjänsterna. Totalt ska predikningarna översättas till 50 språk, enligt församlingens pastor Anton Ahlmark.
Är detta framtiden? I västra Tyskland kom den evangeliska kyrkan i Hesse och Nassau år 2017 med en digital präst som välsignade behövande på fem språk. Det skedde i samband med 500-årsjubileet för reformationen. Det är oklart om installationen är kvar.
Anton Ahlmark tänker sig att de använder AI “tills Jesus återkommer” eller “så länge de gör webb-tv”.
Eller tills AI tar över världen och blir Gud…?
/Pengaregn, eller mannagryn, över AI
Jakten på den heliga graalen fortsätter.
Nere i det ljusa Småland, nämligen frikyrkliga Jönköping, bedriver högskolan en del bra AI-forskning. Det produceras förvisso bra saker från Linnéuniversitetet i det mörka Småland och stiftsstaden Växjö också,
Men nu var det projektet AI Readiness, som drivs av Science Park och Jönköpings Tekniska Högskola, som fick sju miljoner av strukturfondspartnerskapet Småland och Öarna.
“Det är många företag som söker kunskap om AI och vi vill vara hubben som ser till att de får det”, säger en affärsutvecklare på Science Park till Jönköpings-Posten.
Det är bra. Exempelvis har regionen en stor tillverkningsindustri som kan ha god nytta av AI för att förstå mer om sina drift- och tillverkningsprocesser. Fler bolag behöver lära sig mer om AI, helt enkelt. Gud vad kul!
Men samtidigt går de sju miljonerna till att berätta hur företagare kan implementera AI. Det låter som ett PR-projekt, eller en kommunal informationskampanj. Vad blir den långsiktiga avkastningen? Är det en frågeställning som AI Readiness har med sig? Hur följer de upp?
I slutet av februari intervjuade jag, som en del av mitt pågående bokprojekt, en person som arbetat inom AI sedan 1980-talet. Han har stött på samma problem i decennier: Chefers behov att motivera långsiktiga investeringar måste balanseras mot att nå kortsiktiga mål och resultat.
Det sätter definitivt AI i riskzonen. Om företag inte ser en skillnad här och nu i arbetsflöden eller produktivitet lär de dra sig för att ägna pengar och tid åt något som kan göra allt bättre om två-tre år.
Det finns också en större fråga här. Enligt en undersökning av SCB från mitten av mars använder 6,5 procent av svenska företag AI. Och bara var tionde företag inom tillverkningsindustrin har ens övervägt att använda AI. Det vanligaste svaret på varför är att de saknar rätt kompetens och att befintliga system (både mjuk- och hårdvara) inte är kompatibla med AI.
Det visar på glappet mellan kort och lång sikt. Om den som ska bestämma om AI-investeringar inte ser att AI kan funka hos dem här och nu, varför köpa in något som en leverantör lovar kan revolutionera deras arbete?
Hoppas att näringslivet i Jönköping serveras en god och näringsrik gröt av den himmelska mannan.
/Dags för SkyNet och HAL
Alla har läst Brevet. Massa big shots inom AI vill pausa utvecklingen av tekniker som är mer avancerade än ChatGPT:s nuvarande modellvariant 4 i minst ett halvår. Det låter läskigt.
Men en sak som få medier har berört är vad Emad Mostaque poängterat. Han är vd för ägarbolaget bakom Stable Diffusion, en banbrytande AI-modell för att generera bilder. Så han borde veta vad som gäller.
Det skulle ta mellan 6 och 9 månader att bara installera och konfigurera hårdvaran för att utveckla större och läskigare modeller, enligt Mostaque. Och bara USA och Storbritannien har enligt honom tillräckligt bra infrastruktur för att sedan träna sådana modeller.
Det finns alltså utrymme för att granska regelverk, standarder och politiska lösningar på de problem som AI-utvecklingen skapar.
Men det här hindrar inte domedagsprofeterna.
Framtidsforskaren Olle Hägglund från Chalmers säger till Aftonbladet att den efterfrågade pausen i Brevet behövs. Annars kan vi bli förintade om några år.
Om inte utvecklingen bromsas kan vi nämligen snabbt stå inför en artificiell generell intelligens (AGI) och den kan “plötsligt dominera oss intelligensmässigt. Det kan bli väldigt, väldigt farligt.”
En sak som stödjer hans tes är ny forskning från Microsoft, där de testat ChatGPT4. Enligt forskarna visar modellen “sparks of AGI”. Gnistor av AGI låter skarpt och vagt samtidigt. ✨
/Prat 🦜
Här tänkte jag berätta något roligt från någon jag har pratat med. Men det har jag inte gjort ännu. Eller: Jag har pratat med väldigt många, så jag har inte hunnit transkribera och dubbelkolla rådatan.
Därför får ni hålla till godo med detta program om AI från min radiofavorit Filosofiska rummet. Jag har dock pratat med en av deltagarna, Julia Ravanis, vars forskning känns otroligt spännande.
På det sättet har artificiell intelligens, rent tekniskt, funnits sedan 1950-talet.
/Läsbart 📚️
/Min bok just nu
Ingrid Carlbergs biografi över Alfred Nobel. Inte särskilt mycket AI däri, men en hel del om social och teknisk förändring. När allt känns rörligt, rörigt och främmande är historia det bästa vi kan läsa. Och något Nobelpris lär gå till AI förr eller senare. Varför finns förresten inget teknikpris? Nobelstiftelsen borde produktutveckla.
/Det här har jag tyckt om att dyka ner i på senaste och tror att du också kan göra det.
Hur AI kan hjälpa eller stjälpa personer med funktionsnedsättning.
Stanforduniversitetets nya AI-index (följ med på nästa HAIK)
“Sverige halkar efter” enligt digitaliseringsministern.
/Håller jag med? 🤓 En yta för fri reflektion om något av det jag har läst.
Jag håller med digitaliseringsminister Erik Slottner (KD) om att politiken bör “handla om att undanröja lagstiftning som ligger i vägen eller myndigheternas tillståndsprocesser som måste snabbas upp”.
Jag håller också med om att tydliga regler, även på EU-nivå, kring sådant som datadelning och användning av AI gynnar investeringsklimatet.
Jag håller inte med om att de 300 miljoner som regeringen väljer att lägga på Vinnovas forskningsprogram Avancerad digitalisering i år är tillräckligt. Inte ens om man räknar in att näringslivet matchar det krona för krona.
Betänk följande: Partikelacceleratorn CERN kostade 5 miljarder dollar att bygga. Microsoft har nyligen investerat det dubbla i OpenAI, bolaget bakom ChatGPT. Med tidigare finansiering har de fått in runt tre CERN i reda pengar – för en enda modell. Exemplet är inte mitt, cred till Ariel Ekgren på AI Sweden.
Fråga vem som helst inom svensk AI vad de önskar sig allra mest och du får samma svar: riksdaler.
300 miljoner i år, och 500 miljoner per år de kommande fyra åren, ger drygt 2,5 miljarder kronor. Det är ungefär lika mycket som Sverige på ett år lägger på internationell samverkan.
Svensk politik, och regeringspartierna, har bestämt sig för att inte förstå hur viktigt det är att satsa på AI.
Nu har du varit på HAIK i fem minuter. Dags att gå ut och påverka världen. Bis später som tyskarna säger!