Bemanna AI-kanonerna, ropade mediecheferna

/SVT delar ut påskägg 🍬 

AI är hett. Försöker jag rida på den vågen? Typ. Men det svårare, längre och slingrigare åket är ju roligare.

Det tycker inte SVT.

Public service avslutade den stilla veckan med en serie AI-raketer.

Först skapade de illustrationer med verktygen Stable Diffusion och Midjourney på bland andra klimataktivisten Greta Thunberg och “en mängd prominenta politiker”.

Jag återupprepar: Ska medier publicera personer och platser som inte finns?

I Norge slog Espen Olsen Langfeldt, programdirektör för nyhetsredaktionen på NRK, bakut när de förra året publicerade en nyhet om elpriser ihop med en AI-genererad illustration på elledningar mot en bakgrund av vita fjäll.

Det måste vara “goda grunder för att använda AI-genererade illustrationer som en del av vår nyhetsverksamhet”, sa han till facktidningen Journalisten. Illustrationen byttes snabbt mot en byråbild.

Och som AI-forskaren Ian Goodfellow poängterat rör vi oss mot en tid där bilder och video inte längre är bevis för att något verkligen har hänt. Det bör inte medier spä på.

Sen var det jobben. Undersköterskor, förskollärare och tandläkare kommer påverkas lite, enligt Daniel Gillblad som är forskningsledare på AI Sweden. Journalister, översättare och juristassistenter får det kämpigt. Och Stefan Axelsson, som liksom Gillblad är datavetare, håller med.

Bra vinkel: Killar, ställ er här och nicka mot varandra.

Med all respekt för duons samlade kunnande, men varför frågar SVT två datavetare om framtidens arbetsmarknad? Vore inte en ekonomisk-historiker och en sociolog närmare till hands?

Sen bombade kulturredaktionen på med trippla nedslag. En grej om att ett forskningsprojekt vid KTH ska göra att AI ska känna mer skam, för att generera bättre och mer mänsklig musik. En andra om en komiker som framför AI-skrivna skämt. Och slutligen ett långt reportage om AI är “frälsare eller fiende”.

Allt det här är verkligen godispåse-journalistik. Man skakar påsen lite, plockar något som känns lite mysigt och mumsigt för stunden, tuggar snabbt och sväljer. Och så glömmer man snart att man tog en. Och då tar man en till.

Ingen mår bra av att äta mycket godis. Inte ens i påsktider.

/Varmluft, sa DN ⛱️ 

Dagens Nyheter ville inte vara sämre i påsk. Sex laddningar brände man av. Det var inte så färgsprakande.

På dymmelonsdagen: AI är ett bra hjälpmedel, enligt kulturredaktionen. Men det finns en fara att “tekniken springer ifrån den offentliga debatten”. Eeeeh, vilken debatt? Den där initierade SVT-granskningen om hur AI ritar Greta?

På skärtorsdagen: Titta, en språkmodell upprepar språk som den tränats på.

Ingen vill att nazism ska spridas. Men alternativet vore, förmodligen, att undvika att modeller tränar på nazistiskt material, vilket gör att de inte känner igen sådant språkbruk när användare börjar skriva slagord och paroller. Det är nog bättre att människor ryggar tillbaka än att maskiner inte gör det.

Också på skärtorsdagen: AI kan “utplåna oss”, enligt Författarförbundets ordförande Grethe Rottböll. “Jag ser inga fördelar för vår bransch.” Kreativt från den kreativa branschen.

På påskafton: Det har kommit jättemånga patent inom AI på sistone. Mjaha?

Ingenting om den första AI-vintern på 1970-talet, som genererade en svag uppåtrörelse nästa årtionde, som bromsades under den andra vintern på 1990-talet, som drev teknikforskare till andra områden som banade vägen för att nyttja nya tekniker på gamla AI-problem, som fick Geoff Hinton, Alex Krizhevsky och Ilya Sutskever från universitetet i Toronto att skapa flera lager i ett neuralt nätverk 2012, vilket bröt marken för djupinlärning – som idag ligger bakom all AI-utveckling.

Ingenting om att majoriteten av alla patent varje år skapas i Kina, och ingenting om att det kinesiska försäkringsbolaget Ping An är det bolag som skapar flest av dessa. Ingenting om att de avläser mikrorörelser som blinkningar och ryckningar i ansiktet när försäkringstagare skickar in sina anspråk via video.

Också på påskafton: AI kan göra oss till kentaurer men den kan inte hantera en kaffemaskin. Ingenting om hur forskning och investeringar sedan 1940-talet gör att företag nu kan gå ut på marknaden och får folk att våga använda produkterna. Ingenting om att AI-robotar idag tillverkar pizza, hamburgare och sushi i en restaurangbransch som skriker efter arbetskraft och ser automatisering som en rimlig investering. Ingenting om att 70 procent av dagens arbeten skapades efter andra världskriget.

På påskdagen: Romarna hade inte AI och de grejade ändå saker, enligt Peter Wolodarski. Eeeeh…

Och dagen efter annandag påsk: AI exploaterar billig arbetskraft i Venezuela, Kenya och Filippinerna, tycker en förläggare. Ingenting om att AI skapar enkla jobb som betyder att många kan arbeta extra. Att få motsvarande 9,48 kronor per timme i Venezuela är inte “alarmerande lågt”. Minimilönen ligger idag på 6 dollar per månad. Folk äter sopor för att överleva.

Att lönerna är låga och ekonomin söndertrasad beror på en tvättäkta socialistiskt skapad kris. Det verkar mindre viktigt för förläggaren. Det viktiga tycks vara att AI tar jobben i rika länder och flyttar till fattigare länder där lönerna inte stämmer överens med det svenska märket.

Kämpig AI-vecka för landets påstått bästa tidning.

/Plusmeny

#1 🔰 

DÄR KOM DEN! AI-GREJEN ALLA VÄNTAT PÅ! EN ORDLISTA FRÅN DAGENS INDUSTRI!

Redaktionen där tyckte det var bra att lägga en journalists arbetsdag åt att sammanställa ELVA BEGREPP som är bra att kunna. Klipp ut ur den rosa papperstidningen, vik ihop och spara i bakfickan. Man vet aldrig hur länge den här AI-flugan håller på.

Längst ner står att listan kommer uppdateras. När då? När någon läser ikapp tio års forskning? Eller när fältet gör nya framsteg?

Ska Di bygga ett AI-lexikon? Hoppas att en människa inte sköter uppdateringarna.

Di läses av de högsta beslutsfattarna inom näringsliv och politik. Kanske en del inom akademin ägnar tid åt publikationen, vem vet. Antingen underskattar Di dem. Eller så är det ett grovt erkännande av sin egen inkompetens. Tidningen skapades av och finns till för näringslivet. Har den inte nått längre?

#2  🏠️ 

I amerikanska delstaten Utah antogs i slutet av mars två rätt skruvade lagar. De ska förbättra barns mentala hälsa, enligt den republikanske guvernören Spencer Cox.

SB152 säger att sociala medier måste ålderskontrollera alla som använder deras produkter i Utah, att vårdnadshavare får övervaka barnens konto och förbjuder barns användning av sociala medier mellan 22:30 och 06:30 utan målsmans medgivande. Ett digitalt utegångsförbud alltså!

HB311 säger att sociala medier inte får använda algoritmer som gör att minderåriga blir beroende av deras produkter, och att den som blir beroende kan kräva skadestånd.

Det är enkelt att förstå logiken. Skärmtiden ökar, likaså ensamheten, depressionerna och självmorden bland unga. Forskningen konstaterar tydliga samband. Jag har själv skrivit om det postsociala samhället.

Men politiken kan inte tvinga föräldrar att tvinga barnen att avstå en viss grej, vare sig man kallar den för teknik eller kulturyttring. Och att förbjuda beroendeframkallande algoritmer låter lika delar svårt och dumt. Hur vet man vilken algoritm, eller del av, som fick en person att skärmtrippa?

#3 😎 

Om AI-utvecklingen ska pausas, som vissa vill, måste vi “kännas oss trygga med att det inte pågår någon fuskforskning eller fuskutveckling av AI”.

Det tycker digitaliseringsminister Erik Slottner (KD). Och det går inte, erkänner han. Det låter som en talepunkt från Bill Gates.

Slottner tycker också att det “är mer än intelligens som skiljer människan från djuren”. Oklart vad djurriket har med saken att göra. Är AI en stor reptilhjärna?

En välvillig tolkning är att människor är bättre än AI.

I boken Novacene drar författaren James Lovelock snarare den motsatta slutsatsen. Människans intelligens och existens har utvecklats långsamt. Resan för AI går riktigt snabbt. Därför kommer AI se på oss som vi ser på livsformer som växter.

Ministern vill dämpa oron. Allt är överdrivet. Det är förvisso sensibelt. Men djupet som AI tränger in på, kombinerat med hastigheten för förändring, gör att oro ändå kommer finnas.

/Prat 🦜 

Här tänkte jag berätta något roligt från någon jag har pratat med eller lyssnat på. Jag fikade nyligen med Jacob Dexe, som doktorerat inom algoritmers transparens, och pratade AI och politik.

För två år sedan skrev han essän “Datan och Leviatan” i Liberal Debatt. Det är en politisk-filosofiskt underbar titel. Poängen är att stora digitala företag inte erbjuder transparens och frivilliga val till användarna när det gäller integritet. Antingen avstår man, eller så övervakas man.

Jag har länge och ofta bekymrat mig för det. Jag pekade på ägandeskap av data som en viktig del. Det är inte nödvändigtvis sant, enligt Dexe.

Dels finns det så mycket att vi inte vet vad vi ska göra med all data. Så vi kommer inte bry oss om att få tag på den. Dels är frågan vem som faktiskt äger den. Tekniskt sett är det plattformarna som skapar den. Att du exempelvis gillar Carolas bilder gick inte att enkelt förstå förut. Den möjligheten har Instagram skapat. Samtidigt utför du beteenden hos dem som lämnar spår. Det är ett samskapande som inte så lätt låter data uppdelas i din och min.

Det leder till en större poäng. Integritet har en temporal aspekt. För 10-15 år sedan publicerade vi meddelanden och bilder helt öppet. Det är otänkbart idag. Vi har lärt oss och anpassat beteendet. Den dynamiken tar få med i beräkningarna om vart tekniker tar samhällen.

För 30 år sedan ville jurister inte använda mailtjänster i jobbet på grund av klienthemligheter. Vid den tiden gjorde dessutom de nya mobiltelefonerna att vissa privatpersoner blev anträffbara oftare, vilket ansågs som en sorts integritetskränkning. Om 30 år har vi genomgått flera “generationer” av beteenden kring sociala medier, integritet och öppenhet. Och förstås AI.

Samtidigt måste man se till beteenden. Dexe har undersökt vad folk tycker om sociala medier. Bara 5 procent tycker att fördelarna överväger nackdelarna. Men ändå använder väldigt många fortfarande plattformarnas tjänster. Det går inte ihop. Alltså måste prioriteringen att göra något annat, eller åtminstone försöka förändra plattformarna, vara väldigt låg.

/Läsbart 📚️ 

/Det här har jag tyckt om att dyka ner i på senaste och tror att du också kan göra det.

1. AI är värre än klimatförändringar, säger Gudfadern.

2. Sverige hade AI först, så det så!

3. Death by algorithm.

/Håller jag med? 🤓 En yta för fri reflektion om något av det jag har läst.

Love Bonnier vill att fler bryr sig om riskerna med AI.

Jag är generellt inte så optimistisk. Det finns stora risker med AI. Men att plötsligt börja debattera ett ämne man aldrig tidigare sagt något i borde skapa mer skepsis än tillit till budskapet.

För man kan väl inte få skriva i tidningen bara för att man har ett visst efternamn?

Men det är bra att fler vill att “medierna och beslutsfattare”, som Bonnier skriver, ska lära sig mer om AI!

Denna utgåva skrevs i de söta ångorna på kafé Vetekatten. Bra tryck i texten? Skriv upp dig på listan.