- HAIK - Hela AI-Köret
- Posts
- Välkommen till HAIK
Välkommen till HAIK
Vd:ar och golf, konstnärsfrågor, skolbråk. Och: mer älgar!
Gustav Juntti
April 17, 2023
Thank you, Tang Yu!
Hallå i stugan och välkommen till HAIK! Det står för Hela AI-Köret, som kommer handla om artificiell intelligens (AI). På svenska, men om och för hela Norden.
/Dagens meny 🥘
Tang Yu: världens billigaste vd golfar inte 🤖
USA: Hur får AI konsten att må? 📣
AI är en fullgod lärare 🧑🏫
/Plusmeny 🍺
Fler AI-älgar 🔭
Flykten i öst 🇨🇳
/ Fore! 🤖
Det är allmänt känt att chefer golfar. 2014 publicerades en studie som visade att ju mer golf en vd spelar, desto lägre blir företagets resultat. Vissa av de 363 vd:ar från amerikanska storbolag spelade bortåt 100 rundor om året.
Det finns flera skäl. Ett är att de har en lång karriär av höga löner bakom sig och därmed inte känner ett privatekonomiskt tryck att försörja sig. Ett annat skäl är att styrelser inte har tillräckligt bra koll på vem de anställer, hur de avkräver disciplin i ledningen och hur slapphet ska motarbetas.
Oavsett vad så går det att driva stora företag utan en fysiskt närvarande vd.
I Hongkong anställdes i augusti förra året Tang Yu som ny vd hos spelbolaget NetDragon Websoft. Med 2,1 miljarder dollar i intäkter är det hyfsat stort.
Allt verkar funka bra hos NetDragon. Analyser görs, beslut tas, produkter utvecklas, anställda uppmuntras. Bolagets aktie har sedan Tang Yu började gått bättre än börsen.
Men Tang Yu är inte en människa som är bra på att skriva prompts till ChatGPT. Det är en virtuell robot byggd på AI.
Undra när LO och sossarna får nys om detta. Då lär den årliga rapporten om vd-löner jämfört med arbetarnas inkomster få syntax error.
Kan man bara… bara ta bort en vd? ROPEN SKALLA, AI ÅT ALLA!
PS: I Kuwait har man numer en artificiell journalist, Fedha.
/Hej konsten, är AI dum? 📣
För en månad sedan publicerade den amerikanska myndigheten U.S. Copyright Office en inbjudan till allmänheten. Det gällde två saker: upphovsrätt till material som genererats med AI, och upphovsrätt vid användning av material för att träna AI.
Initiativet, som myndigheten kallar det, kommer som “en direkt respons på nya slående framsteg inom generativa AI-tekniker och den snabbt växande användningen av individer och företag.”
Under våren ska konstärer, kreativa näringar, AI-utvecklare och -forskare samt jurister inom upphovsrätt konsulteras i öppna samtal. Vem som helst kan lyssna. Det sker i fyra omgångar.
19 april ska litterära verk diskuteras 📗
2 maj gäller det visuella verk 🖼️
17 maj (heja Norge 🇳🇴) pratar man om audiovisuella verk 🎥
31 maj kommer musik- och ljudinspelningar att diskuteras 🔉
Det här hade behövts i Europa, och Sverige. Dels för att faktiskt reda ut många av de missförstånd och fultolkningar som gäller kring AI och de skapande konsterna. Dels för att hjälpa de kreativa, och samhället, att komma framåt. För nu är det verkligen öppen konflikt. Exempelvis ser Författarförbundet “inga fördelar för vår bransch”.
Med ett öppet och gemensamt samtal om hur AI ska fungera inuti det vi gillar att ägna oss åt kan en hel del frustration och oro ventileras – och därmed kanaliseras tillbaka till kulturen, bort från politiken. Just nu har den senare ett övertag i så måtto att kulturen “väntar” på att politiken ska korrigera något.
Den ungerske politiske teoretikern Anthony de Jasay skrev en riktigt bra bok som heter “Before resorting to politics” – före vi tillgriper politiken. Bara titeln räcker för att förstå innebörden i det amerikanska initiativet om upphovsrätt. Vänd på steken, rikta fokus utåt, lyssna på de som använder och påverkas av AI, skapa förändring.
Detta borde kunna hända i Sverige också!
/Tyst i klassen 🧑🏫
Skrota alla nationella prov som kan förberedas hemma. Det tycker en gymnasielärare i Västerås, enligt SVT. Det beror på att AI gör förberedelserna av en muntlig presentation, ett av provets delmoment, mycket lättare.
Skolverket är mer tranquilo: Det här är ett gammalt problem i ny form. Föräldrar har alltid hjälpt kidsen. De har också fått rättssäkra betyg.
I really donno.
Det var precis samma icke-svar som i vintras kom från Universitetskanslerämbetet (UKÄ) när universitetslärare menade att ChatGPT gjorde alla plagiatkontroller av hemtentor och inlämningsuppgifter passé. UKÄ ville vänta och se om problemet blev större.
Jag höll inte med UKÄ, och jag håller inte med Skolverket. Det är snarare som en annan lärare betonar: “Hur ska vi se på kunskap? Ska vi bedöma slutprodukten eller själva processen?” Där står svenska lärare just nu, och det är en reell konflikt.
Nya AI-tjänster som kan sammanställa och trovärdigt presentera information (inte fakta) ändrar vår uppfattning om vetandet. Unga, men även många vuxna, tror att ChatGPT är en sökmotor. “Den har typ alla rätt”, som en tonåring sa till mig om en uppgift om franska revolutionen hen gjort med ChatGPT. Flera elever tycker att AI förklarar bättre än läraren.
Men som AI-skribenten Simon Willison poängterat måste vi sluta debattera hur saker som ChatGPT ska beskrivas, och börja förklara att de kommer ljuga för oss.
Gör inte det att vi förmänskligar inhuman och icke-biologisk teknik till något med medvetande? Mjo, men det är också så krassa vi måste vara, enligt Willison.
Skolverket säger att bättre prov kommer till hösten. Bättre för vem? Och om det här med “AI-fusk” verkligen var ett gammalt problem, varför behöver de ändra i proven?
/Plusmeny
#1 🔭
Hos Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) läggs mycket tid på att granska bilder och videos av vilda djur. No more!
Snart håller nederländska Fruitpunch ett hackathon där deltagarna ska bygga AI-modeller för att identifiera vilda djur från viltkameror i hela Sverige. Det kommer förenkla bland annat arbetet med att bevara, återintroducera och förvalta vilda djur, enligt SLU.
Var är vargen, som Thåström undrade…
#2 🇨🇳
Flera stora svenska bolag och åtminstone en myndighet har använt AI-utvecklaren Liang Shouqing för projekt. Han har sökt svenskt medborgarskap, och anser att sitt företag är svenskt även om det har en kinesisk “verklig huvudman”, alltså ägare.
Det låter oroväckande. Särskilt när SVT slår upp det som att 1500 bolag i Sverige ägs av Kina och att de mjölkar oss på miljarder.
Jag tror att en viktig poäng går förbisedd. Liang Shouqing väljer att jobba med AI i Sverige, trots att Kina tar flest AI-patent och publicerar flest vetenskapliga artiklar på området.
Det följer en större trend. Var tredje spetsforskare inom AI är utbildad i Kina, enligt data om talangövervakning från Macropolo. Men bara 11 procent jobbar kvar i landet. Det är en större brain drain än Europa. Och av de absolut främsta forskarna hänger alla i USA, Kanada, Frankrike och Storbritannien.
Att jobba med AI i Kina verkar oattraktivt. Och USA och Europa har ett politiskt ansvar att hålla så mycket AI-talang som möjligt kvar utanför Kina.
SVT borde snarare fråga sig varför det är bättre att jobba med AI här än i Kina.
/Prat 🦜
/Här tänkte jag berätta något roligt från någon jag har pratat med eller lyssnat på.
Senast var det en forskare. Nu har jag lyssnat på politiker. I Studio Ett satt digitaliseringsminister Erik Slottner (KD) och riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C). Det låter som att regeringen har stenkoll på AI. Det har den inte.
Om man tittar på svensk politik är den stora utmaningen inte att vi ska börja pausa, då är det mer att vi ska börja komma igång.
/Läsbart 📚️
/Det här har jag tyckt om att dyka ner i på senaste och tror att du också kan göra det.
/Min bok just nu
Kate Crawford är en välrenommerad AI-forskare vid Microsoft, franska elituniversitetet École Normale Supérieure och USC Annenberg.
Boken “Atlas of AI” är en materialiserande granskning av AI. Atlas syftar inte på den grekiske titanen, utan på kartor. Crawford argumenterar för att vi saknar en verklighetstrogen bild av den digitala topografin. Hur mycket vatten och koldioxid kräver datacenter, algoritmer och GPU:s? Hur ser samhällena ut där batterimetaller till utvinns? Och hur påverkar datasamhället människors relation till sig själv och andra? Häftig genomgång av avläsningen av känslor och affekter. Halvsvag klassanalys. 3,8 av 5 katter 😻
/Håller jag med? 🤓 En yta för fri reflektion om något av det jag har läst.
Forskarna från USA ser en substantiell påverkan på jobben från stora språkmodeller. Fyra av fem jobb kommer påverkas i någon utsträckning, medan var femte anställd kan få se bortåt hälften av sina uppgifter ändras.
Jag tycker ändå att forskarna går för kort när de påstår att språkmodeller uppvisar spår av så kallad GPT, en general purpose technology eller allmänt nyttig teknologi (som jag själv översatte det till i en text i somras).
Det ÄR en GPT. Och det har konkreta geo- och säkerhetspolitiska genomslag, precis som när elen och ångmaskinen mekaniserade stridsföring, industri, transport och forskning. Då som nu kommer politiken, ekonomin och vårt sociala liv att ritas om.
Visst var det svårt att lagstifta om allt som kom i spåren av nya motorer och el. Kanske oroades folk för sin integritet när bilar kunde köra runt överallt och kolla alla, utan att det blev uppror.
Men jag tror att det finns bra chanser att etablera hur vi ska förhålla oss till AI. Och det kommer styra hur kommande generationer ser på tekniken. Inte för att de inte kan ändra på saker, men för att vi gör ett första vägval som ingen gjort. Det utesluter per definition andra sätt att tänka kring AI, vilket framtiden får ägna sig åt.
Så för nuvarande tänker vi att AI tar många jobb. Men hur många skapas? Ingen jobbade ju med sociala medier för 15 år sedan.