Italien: Dumma AI, lura inte barnen!

/ChatGPT4 visar ”sparks of AGI” enligt Microsofts forskare

I mitten av mars kom den: GPT-4, ersättaren till ChatGPT från bolaget OpenAI.

De utvecklare och forskare inom AI som jag pratade med på förhand sa att den skulle vara “magisk” och “något helt annat”. Och det var den!

OpenAI lät vissa användare testa den i förväg för att säkerställa denna magi. Bland annat fick forskningsavdelningen vid Microsoft sätta tänderna i "fyran”. Deras beskrivning är rätt talande.

“GPT-4 kan lösa originella och svåra uppgifter som spänner över matematik, kodning, seende, medicin, juridik, psykologi och mer, utan att behöva särskilda instruktioner. Dessutom presterar GPT-4, i alla dessa uppgifter, resultat slående likt en människas”.

Givet modellens bredd och djup tror forskarna att det är “rimligt att [modellen] kan ses som en tidig (men fortfarande ofärdig) version av ett system med artificiell generell intelligens (AGI)”.

HICK!

GPT-4 och modeller med liknande kapacitet, skriver forskarna, kan orsaka utbredd manipulation och misinformation – alltså att man omedvetet eller utan en politisk agenda för vidare oriktiga eller osanna uppgifter, exempelvis felaktiga svar från en modell. Det skiljer sig mot desinformation där det finns ett tydligt uppsåt och en konkret målsättning med spridandet av falsk information. Modeller som GPT-4 kan också leda till diskriminering, och utmanar såväl mänsklig som maskinell expertis.

Ryker jobben? Nja.

Jag har nyss intervjuat en forskare som studerar sambanden mellan AI och arbetsmarknadens förändringar, åtminstone för Sverige. Så det ämnet kommer vi besöka på en annan haik.

/386 sidor om AI

Från min kaliforniske namne (nästan) HAI, som står för Human-Centered AI, kommer varje år en trendrapport om framsteg, problem och möjligheter inom utvecklingen av AI.

HAI hör till Stanforduniversitetet, upphovsplats till exempelvis Google, och har producerat fem tidigare årsrapporter.

Det mest intressanta är att privata investeringar i AI minskade under 2022 för första gången på ett årtionde.

Det låter väl inte så intressant? Jo. För med alla utrullningar och uppdateringar av kraftfulla AI-modeller under 2022 så säger det här två saker.

Dels har det blivit billigare för företagen att bygga nya modeller eftersom man har nått en viss skala med grundmaterialet, som det enklare går att produktutveckla vidare från. Enkelt sagt: investeringarna börjar löna sig.

Dels kan företag med bra modeller ta betalt på riktigt. Först var ju ChatGPT öppet för alla. Sen blev den graderad med en gratisversion och en mer kraftfull variant som kostar 20 dollar i månaden. Och gratisversionen är inte helt gratis…

Varje gång du använder ChatGPT går det åt beräkningskraft. Den tar OpenAI (och alla andra bolag förstås) betalt för genom så kallade tokens. Grovt översatt är det en pollett, typ som man stoppar in i kundvagnar.

En token är en stavelse eller ett kortare ord. Låt säga att du skriver en lagom lång instruktion till modellen. Den motsvarar 1000 tokens. Det kostar 0,002 dollar, enligt nuvarande prislista hos OpenAI. Och modellens svar kanske motsvarar 800 tokens. Då får du totalt betala för 1800 tokens.

Det låter inte så mycket, och för de flesta användarna summerar vardagsanvändningen bara till några dollar. Men gränsen för att använda modellen gratis verkar vara olika. En användare har 18 dollar i kredit. Själv har jag 5 dollar. Sen måste man börja betala.

Dessutom har användare av gratisversionen inte tillgång till den senaste modellen, GPT-4, har sämre responstid och inte prioritet vid hög belastning (många användare samtidigt).

Det här är varför exempelvis Sveriges nationella AI-centrum, AI Sweden, utvecklar en modell som blir fritt tillgänglig för andra att bygga sina produkter ovanpå. De har inget vinstintresse. Istället är det allmänintresset som styr. Ju fler som använder och förstår tekniken, desto bättre kan samhället bli.

OpenAI kan redan nu ta betalt för infrastruktur som lär bli grundläggande för hela samhällen. Och ju fler som använder, desto mer lojalitet byggs. Och de får mer data att utveckla nya modeller med. Det kan bli som när Google åt upp alla konkurrenter. Det är marknadslogik. Men också en monopolisering.

/Plusmeny

#1 🚜 

Till Sveriges Radio Dalarna säger Kenneth Carling, professor i mikrodataanalys vid Högskolan Dalarna, att vi inte behöver oroa oss för att AI tar våra jobb.

"För ungefär 100 år sedan jobbade tre av fyra svenskar i jordbruksnäringen, det kommer dyka upp nya former av sysselsättningar”. Church!

Det har alltid varit svårt att veta vad stora tekniska förändringar leder till. Och självklart har bilar stött bort de flesta hästskötare och körkarlar och hållgårdar.

Men när AI ger oss nya möjligheter kan också nya arbeten växa fram, eller gamla förändras. Utvecklingen är inte ett nollsummespel som vänsterpartier i gemen, och vissa konservativa, vill göra gällande. Det totala välståndet har historiskt sett ökat vid tekniska landvinningar. Det är bra för många, och de som inte mår så bra ska samhället ägna tid och resurser åt att hjälpa. Heja Dalarna!

#2 🧠 

Mark Zuckerberg ägnar all sin tid åt AI, enligt en intervju i Nikkei Asia med bolagets teknikchef Andrew Bosworth.

Facebooks ägarbolag Meta vill skapa ett AI-verktyg för att generera reklam. Det förstår man ju. Om alla använder ChatGPT och liknande för att hitta vad de vill kommer trafiken till innehåll på Metas plattformar att minska, och därmed också antalet “eyeballs” som de kan sälja till annonsörer.

Kanske just därför har de inte skrivit under Brevet om att pausa all AI-utveckling i sex månader. Och för att Zuckerberg inte hatar pengar!

/Prat 🦜 

Här tänkte jag berätta något roligt från någon jag har pratat med. Men det har jag inte gjort ännu. Eller: Jag har pratat med väldigt många, så jag har inte hunnit transkribera och dubbelkolla rådatan.

Därför får ni hålla till godo med detta program om AI från MIT-universitetets podd “In Machines We Trust”. Vad är skönhet? Kan AI verkligen avläsa ansikten och bestämma utseenden? Det är ju ändå insidan som räknas.

/Läsbart 📚️ 

/Min bok just nu
I påsk har jag läst boken “Genius Makers: The Mavericks Who Brought A.I. to Google, Facebook, and the World”.

Journalisten Cade Metz, som skriver för New York Times, har en rasande intensiv beskrivning av hur några personer förvandlade AI från ett randfenomen till motorn för de största bolagens affärsmodeller. Brygg en kopp Lapsang Formosa och stäng av mobilen!

/Det här har jag tyckt om att dyka ner i på senaste och tror att du också kan göra det.

1. Blir det inga fler SVT-sändningar av älgvandringar nu?

2. Inget mer copy-paste från ChatGPT i pastalandet.

3. Hur GPT-4 egentligen är en resonemangsmaskin.

/Håller jag med? 🤓 En yta för fri reflektion om något av det jag har läst.

Jag har alltid älskat att läsa nätmagasinet Politico. Kort före pandemin, i november 2019, träffade jag Florian Eder, en av magasinets redaktörer. Då ökade min kärlek för stället ännu mer.

Bevakningen av AI var riktigt bra, tills de valde att integrera AI i sin bredare politikbevakning och Melissa Heikkilä började skriva åt MIT-universitetet. Men de producerar fortfarande bra grejer!

Nyligen kom Politico i alla fall med nyheten att Italien förbjuder ChatGPT. Stronzo!

Apropå att OpenAI kan ta betalt för framtidens grundläggande infrastruktur är det italienska beslutet som att förbjuda järnvägsräls eller fiberoptiska kablar.

För det första: vem som helst kan använda en VPN. För det andra: vem som helst kan använda PizzaGPT. Det är en klon av ChatGPT men på italienska.

Vaffö göö di på detta viset, som rumpnissarna skulle ha sagt.

Är det för att de är katoliker? Kan det ha med Gud att göra? Eller att Vatikanstaten inte lockar lika många turister till Rom om det finns ett annat yttre väsen som överskrider vårt förnuft?

Nej. Det verkar foliehattigt värre. Italiens dataskyddsmyndighet menar att OpenAI bryter mot GDPR. Folks data läcker till USA.

Det är sannolikt EU:s konkurrensbrist som Italien vill råda bot på. Ju fler amerikanska tjänster som används, desto mer tyngd får de i framtida förhandlingar om regler och lagar. Men ja, det är ju en poäng med den digitaliserade ekonomin. Att det går att använda inhämtad data i andra delar av företaget eller världen.

Ett knasigt svepskäl från Italien är att minderåriga utsätts för “absolut opassande svar i förhållande till deras grad av utveckling och självmedvetenhet”. Mjaha?

Det är ju kidsen som ska revolutionera världen. De kan väl få en sinnessjuk självmedvetenhet om de bekantar sig med morgondagens viktigaste teknik.

Nu har du varit på haik i fem minuter. Dags att gå ut och påverka världen. Tschüs, som österrikarna säger! 🇦🇹