Hallå i stugan och välkommen till HAIK! Det står för Hela AI-Köret, och handlar om artificiell intelligens (AI). På svenska, men om och för hela Norden.

Varför HAIK? Det skrev jag om här. Och mer om mig som skriver står här.

Förra veckans tredje och sista utskick ströks på grund av magsjuka. Nu har jag återuppstått. Idag får ni ett ihopplock av då och nu.

***

Apropå innehåll och aktualitet så har jag funderat en del på vad HAIK egentligen är. Det blir nog aldrig nyhetsledande. Och det är inte kul att vara en papegoja.

Men vad jag har är tid. Under bokskrivandet träffar jag och pratar med väldigt många och väldigt kloka personer. De ser, hör och gör saker varje dag som aldrig landar på stora redaktioner.

Elefantkliven, som när ChatGPT kom, kan alla se. Men det är i myrstegen som samhället lär sig. Där trivs jag. Och där är läsningen ofta roligare. Jag hoppas kunna skriva fram dessa myrsteg som alla kan följa.

Slutligen vill jag be om hjälp att ta med fler på HAIK. Ni är redan många fina som läser. Om alla får med en utforskare till blir det roligare. Fler bryr sig om AI, och jag kan lära mig mer av er. Generativt! Nu blir det AI.

/Dagens meny 🥘 

• Svensk husman klår tysk sauerkraut 🥔 

• Mer vila för vårdpersonal ⚕️ 

• Tre AI-krav från fyra kloka ✅ 

/Plusmeny 🍺 

• AI gör kaos med alla utom mig 🇺🇸 

/ Husmanskost > sauerkraut 🥔 

Hassan har gjort många bra grejer. Typ: Kan man röka morötter? En annan klassiker är den om att 10 000 tyska bögar kommer till Sverige om vi går med i EU.

Tyskland är ett Sverige för vuxna, sägs det. Lite rakare, mer skeptiskt, enklare, friare. Inte så konstigt då att 140 000 författare, performers, fotografer, designers, journalister och illustratörer har skickat ett brev (putslustigt!) till EU om nya AI-lagar.

De tycker att “generativ AI måste vara i centrum för varje meningsfull reglering av AI-marknaden”, enligt Reuters. De oroar sig för hur AI tränas med deras material, hur ekonomisk ersättning ska se ut vid sådana användningar, och att “irreversibel skada” kan uppstå om inget görs.

Det är helt legit att tyskarna vill in och böka i lagstiftningsprocessen. 

Tyskar gillar inte nyheter. Min tyske kompis, som doktorerar inom AI, kan inte BEGRIPA att jag vågar använda BankID och Swish. Eller att jag använder bankkort. Det är självadministrerad totalövervakning, enligt honom.

Tyskarna kommer dock inte med mycket nytt, förutom antalet oroliga själar.

Vad få verkar tänka på är att alla bidrar till utvecklingen av AI-modeller och deras träning, genom allt som lagts upp eller gjorts på internet samt all användning av olika versioner av exempelvis ChatGPT. All vår data ligger till grund för tjänsterna.

Men det är de organiserade intressena – fackföreningar, lobbygrupper, röststarka socioekonomiska skikt – som kräver pengar och inflytande. Ingen föreslår att tonåringar ska få återbäring för sin data. Eller ja, Reddit har skissat på en lösning.

Du kan sluta läsa här och gå vidare till nästa rätt på menyn. Men nedanför finns några större frågor som springer ur de tyska AI-bökarna.

Brevets värde är de diskussionsytor som öppnas upp. Typ: Vilka ska faktiskt få ersättning för att deras material använts till träning? Ska ättlingar till Garbo, Astrid och Taube få dineros?

Det trattar över i en ännu större fråga. Vilka inkluderas i AI-utvecklingen?

Dels handlar det om dagens användare, dels om de personer som modellerna tränats på. Var går exempelvis gränsen för svensk historisk text? Är det 1900-talets tidningar, eller 1700-talets kyrkböcker? Oavsett gräns vävs fördomar, skevheter och tidsartefakter in. Därför behövs en pågående diskussion om hur AI byggs.

AI Sweden kan bistå. Där bygger bland andra historikern Francisca Hoyer en grupp som granskar vilka antaganden som finns med i den data som används för AI-modeller.

Det låter kanske som samma arbete de ingenjörer de stora techföretagen anställer för att testa modeller mot partiskhet (bias). Men nej! Det här är transparent, utspritt över akademi, civilsamhälle och näringsliv, mer decentraliserat och frivilligt. Svensk husmanskost är nog bättre för AI än tysk sauerkraut 🥔 

/ Mer vila för vårdpersonal ⚕️ 

Många kommuner och regioner har svårt att hitta arbetskraft till vård och omsorg. Ofta är arbetena slitiga och lagda enligt dåliga scheman.

Samtidigt finns lagkrav att erbjuda viss vård och omsorg dygnet runt, året runt. Så kallad 24/7-verksamhet har hög omsättning. Folk orkar inte, helt enkelt.

Enter AI. I Region Östergötland görs schemaläggningen om för att alla ska få sin lagstadgade rätt till minst 11 timmars sammanhållen dygnsvila, enligt Folkbladet.

Det sker förvisso under galgen. Sverige håller sig inte (ännu) till EU:s nya arbetstidsdirektiv. Ett land som tar stor stolthet i sin historiskt progressiva politik för arbetare vill inte bli stämt av EU för att arbetarna vilar för lite.

Men ändock: Arbetspassen för Östergötlands 24/7-personal ska trimmas med cirka 30 minuter. Sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och undersköterskor ska slippa jobba kväll en dag och morgon dagen efteråt.

Det kan låta futtigt att AI sparar en halvtimme per person. Men bara Östergötland har över 4 000 anställda som berörs av den nya schemaläggningen. Två tusen timmar per dag, vecka ut och vecka in, som folk får tillbaka. Det är många som kan må bättre så här.

Nu kan du gå vidare till nästa rätt. Eller läsa lite mer om vad “the bigger picture” är.

Jag lyssnade nyligen till Peter Hedberg från Google Cloud. De hjälper kommuner och regioner att hantera vikarier och schemaläggning med AI. Det behövs hela tiden, överallt: vården, skolan, lokalskötsel och inte minst inom måltidsverksamheter.

Länge har vikarier ringts in med kort varsel, och de har ofta dåliga arbetsvillkor. Det skapar stress och ohälsa inom hela verksamheten. Att ta fram, kontakta och sköta vikarier går dock att göra automatiskt. Enheterna har all data som behövs, den ska bara slås ihop på rätt sätt. Det börjar fler och fler inse.

Det är bra på flera sätt. Bemannings- och enhetschefer slipper ha magont och lösa personalbrist på sina vardagskvällar. Regler för dygnsvila, övertid, löner, LAS, arbetsrätt och olika tillstånd för de som exempelvis arbetar med medicinhantering blir överblickbart. Idag har de flesta kommuner 10-12 system för sådant. Färre människor kan bli utnyttjade, och systemkostnaden och tidsåtgången för den dagliga försörjningen av vikarier kan sänkas.

Å andra sidan kan offentlig sektor bli beroende av enstaka bolag, om dataflöden eller information blir alltför hårt mallade mot en viss molntjänst. Det måste också finnas konkurrens och transparens i hur kommuner bemannar kärnuppdragen för att bolag ska kunna utveckla fungerande system.

Det är bra att tänka att ny teknik ofta löser och föder problem samtidigt.

/ Fyra klokas tre AI-krav ✅ 

Fyra kloka, som just nu arbetar med en antologi om AI, har tre algoritmpolitiska förslag. Det är ett fint ord, algoritmpolitik.

De vill att Sverige inför “algoritmisk revision”. Oavsett om du kan knacka kod eller inte lär AI-drivna beslut i offentlig sektor vara svåra att förstå. Det måste ändras. Det krävs en “opartisk funktion som i likhet med aktiebolagets revisionsfunktion faktiskt säkerställer att algoritmen gör det som den säger att den gör”

Spontan tanke: Quis custodiet ipsos custodes? Den romerske satirikern Juvenalis frågade sig vem som vakar över övervakarna redan det första århundradet efter kristi födelse. Det är bra med granskning. Men vem granskar granskarna?

Kvartetten vill också “säkerställa lagstiftningens teknikneutralitet”. De skriver: “Automatisering får inte tas som intäkt för godtyckligt maktutövande.”

Spontan tanke: Church! Samtidigt kommer AI förändra hur vi ser på och förhåller oss till offentlig förvaltning. Godtycklighet idag är något annat än i en automatiserad byråkrati.

Det tredje förslaget är en “modell för algoritmiskt beslutsfattande för begriplighet och transparens.”

Spontan tanke: Mmkay… Men då måste ju politiken bry sig. Det gör den inte. Det är snarare civil olydnad, myndighetsaktivism och ideella föreningar som kan mejsla fram sådant.

/Plusmeny

#1 🇺🇸 

Jag gillar Pew. De gör sjukt intressanta, ibland trippiga, undersökningar. Och de har jävulskt tydliga presentationer av frågor, data och statistik.

I mitten av december, mitt i ChatGPT-cirkusen, började de fråga tusentals amerikaner vad de tror att AI kan betyda för arbetsmarknaden på lång sikt.

De flesta vill inte att AI ska användas vid beslut om att anställa eller avskeda folk. Men nästan hälften, 47 procent, tror AI är bättre än människor på att utvärdera jobbansökningar.

Det mest intressanta är dock skygglapparna som de flesta sätter på sig när det gäller AI.

62 procent tror att AI kommer ha en stor påverkan på arbetare generellt sett de kommande 20 åren, men bara 28 procent tror det kommer påverka dem personligen.

Dear God, please destroy someone else…

/Läsbart 📚️ 

/Det här har jag tyckt om att dyka ner i på senaste och tror att du också kan göra det.

1. Ett rejält förslag mot nätneutralitet. (Apropå tanken om teknikneutralitet för lagstiftning om algoritmer i offentlig sektor.)

2. Kloka sätt att oroa sig för AI.

3. Rimliga AI-bekymmer. (Långt, men mycket bra.)

4. Vem vare som gjorde AI?

5. Åtta miljarder hjärnor.

6. FN: Använd ChatGPT så här.

/Håller jag med? 🤓 En yta för fri reflektion om något av det jag har läst.

#4. Vem har utvecklat AI?

Enskilda AI-utvecklare måste gå att identifiera, enligt ett icke-officiellt förslag från demokraten Chuck Schumer i USA.

I Kina låter det ungefär likadant. Men då för att kunna kontrollera att utvecklarna är goda socialister och inte underminerar statens makt.

Och ett gäng experter vill att EU tänker likadant.

Målen linjerar: Vi vill kunna förstå vad som går in i system, och varför något kommer ut. Det går att se det som att AI Swedens projekt har samma ansats till språkmodeller som kinesiska censorer, men med den viktiga skillnaden att det förra handlar om demokrati och det senare om auktoritärt maktutövande.

Men lagstiftning om att redogöra för personer som utvecklat eller tränat AI är katastrofalt.

Det skulle leda till ett system med angiveri, där konkurrenter kan anmäla varandra för att de inte är tydliga med vem som gjort vad i en produkt som norpar marknadsandelar.

Det skulle också leda till konkreta personliga hot. Dels från aktivister, dels från stater som vill påverka den övergripande utvecklingen i en för sina ändamål positiv riktning.

What if? Det finns massor av argument mot tankarna att identifiera AI-utvecklare. Men finns det några för? Ett är att klå Kina genom att spela med öppna(re) kort. Det är USA:s ambition.

Ett annat är att vi idag får begära ut mycket information om beslut, tjänstemän, underlag och ansvariga från exempelvis myndigheter. Om de håller koll på AI-utvecklare vore principen om tryckfrihetsfriordningen applicerbar. Det finns praxis på att det funkar att samla in och dela ut information efter prövning av begäran utan att allt rasar.