Hallå i stugan och välkommen till HAIK! Det står för Hela AI-Köret, och handlar om artificiell intelligens (AI). På svenska, men om och för hela Norden.

Varför HAIK? Det skrev jag om här. Och mer om mig som skriver står här.

AI har blivit storpolitik, kanske för att folk blir bättre på sitt jobb med verktygen. Kanske kan AI hjälpa framtidens hemliga agenter att avläsa andras tankar, om man ska tolka fyra forskare från Texas pessimistiskt.

Hur ska man veta? Häng med på HAIK!

/Dagens meny 🥘 

• Vita Huset flexar 💪 

• ChatGPT gör folk 14 procent bättre ⭐️ 

• Tankeläsning genom syremättnad 🧠 

/Plusmeny 🍺 

• Inte så mycket AI, men jag måste: Israelisk 3D-fisk!! 🐡 

• Amnesty och AI, igen… 🇳🇴 

/ AI är storpolitik 💪 

Från en obskyr forskningsgren undangömd i gamla korridorer och mörka källare har kunskaperna, utvecklingen och personerna inom AI nått hela vägen till Vita Huset.

Idag tog USA:s vicepresident Kamala Harris emot vd:ar från Microsoft, OpenAI, Anthropic och Googles ägarbolag Alphabet.

Hon sa åt dem att ta ansvar för att minska och förhindra att AI-verktyg orsakar skada, enligt Bloomberg. Även den nationella säkerhetsrådgivaren, president Joe Bidens techrådgivare, ekonomiske rådgivare och juridiska rådgivare var med. Det kan vara för att Biden har experimenterat med ChatGPT och blivit “fascinerad av verktyget”, som Axios skriver.

Det är uppenbarligen en big deal. 140 miljoner dollar ska regeringen satsa på nya forskningscenter för AI.

Det är bra att politiken bryr sig om AI-utvecklingen. Beslutsfattare och lagstiftare behöver lära sig mer om möjligheter och risker som kommer med utbredd AI-användning.

Men besöket är både en PR-grej och ren maktutövning.

Politiker MÅSTE engagera sig i AI-bolagens tjänster, produkter och behov för att inte framstå som akterseglade. Ibland väljer politiker sådant själva, ibland har de inget val. Politics is optics, som strategerna och rådgivarna i USA alltid säger.

Och det leder till maktutövningen. Att politiker håller ett möte med stora företag oavsett sektor visar vem som bestämmer. Cheferna kommer till Vita Huset, inte tvärtom. Och en frank diskussion om riskerna med AI, som inbjudan uppmanar till, är politiska för att någon är missnöjd med hur AI får dem att framstå.

Därför är träffen både viktig och oviktig för AI-branschen.

• Viktig för att den rebalanserar dynamiken i debatten om AI. Bolagen kan inte behöva be om lagstiftning hur länge som helst.

• Oviktig för att väldigt lite policy trattar ner från handskakningar och bilder. De flesta bolag, inklusive techjättarna, lär fortsätta som vanligt.

Och svensk politik? Inga samlingar, inbjudningar, samtal, parlamentariska kommittéer, utredningar eller regeringsuppdrag.

Det verkar som att vi lägger all politisk tilltro och allt ansvar hos EU att snarast ta fram AI-förordningen. Och ledande politiker i regering och opposition är fullkomligt uppslukade av anslutningen till Nato, inflation och lågkonjunktur.

Rimligt, förvisso. Regeringar har bara möjlighet att verkligen prioritera några få saker om de ska få igenom politiken så pass tidigt i mandatperioden att de kan hålla fram resultaten i nästa valrörelse. Som en tidigare moderat statssekreterare beskrivit det har varje regering oavsett färg och tid ungefär 50 surdegar att hantera varje dag.

AI är verkligen ingen vanlig deg. Låt den inte överjäsa.

/ ChatGPT gör folk 14 procent bättre ⭐️ 

14 procent. Så mycket mer produktiva blev kundtjänstmedarbetare för ett stort (anonymt) amerikanskt bolag med hjälp av ChatGPT, enligt en ny studie från AI-ekonomen Erik Brynjolfsson och två kollegor.

Det fetaste: Folk med bara två månaders erfarenhet av jobbet presterade som om de hade arbetat med uppgifterna i sex månader.

Dessutom behövdes färre ingrepp från chefer i olika ärenden, personalomsättningen sänktes och medarbetarna mådde bättre – dels för att de la mindre tid per uppgift, dels för att de kunde hjälpa kunder bättre. Stress suger!

Det måste bli konsekvenser? En tydlig är att lönepremien för utbildning och erfarenhet sänks (och ökar). 

Om folk i kundtjänst med hjälp av AI kan utföra samma arbete på samma nivå med en tredjedel av erfarenheten sänks lönepremien för utbildning och erfarenhet.

Det pressar ihop lönespridningen, alltså skillnaden mellan höga och låga löner. Sverige har redan väldigt låg spridning.

Enligt en forskningsgenomgång finns ett positivt samband mellan lönespridning och företags vinster och produktivitet, både i Sverige och utomlands. Det finns de som inte håller med.

Om AI snabbt gör lågavlönade arbetare mer produktiva kan en del högkvalificerade personer med högre lön konkurreras ut och behöva söka sig i sidled eller neråt i lönekedjan.

Ett större arbetsutbud längre ner kan antingen tränga undan en del som redan befann sig där, eller sätta ett nedåttryck på lönerna i de skikten där konkurrensen ökar. Därmed kan lönespridningen öka igen. Summan blir att mitten flyttas något, som ett dragspel.

Det som komplicerar bilden är att en annan studie finner att AI påverkar ens jobb i större utsträckning om ens lön är högre.

Det betyder att AI å ena sidan jagar på högavlönade ovanifrån, och å andra sidan driver på folk att komma ikapp underifrån.

Antingen visar man exakt hur man gör skäl för sin lön, eller så skaffar man sig en exit plan. Det går också bra att använda AI för att lösa dilemmat.

Vem meddelar detta till Rickard Gustafson på SKF?

/ Från tanke till text 🧠 

Havannasyndromet fanns aldrig. Men biopsykologisk krigsföring har fått en game changer.

Fyra forskare från Texas har lyckats översätta tankar till text med ett AI-verktyg som kallas för en semantisk avkodare.

Modellen tränas genom att låta en person lyssna på timtals med podcasts samtidigt som syresättningen i hjärnan mäts. Ordflödet matchas mot mönster i hjärnaktiviteten.

Med hjälp av neurala nätverkskartor – som dels fångar relationen mellan betydelsen av ord och fraser i ett språknätverk och dels visar hur hjärnan lyser upp vid språkanvändning – kan de både beskriva vad en person tänker på, och summera vad en video som personen tittat på handlar om. Helvete!

Det funkar hyfsat bra. Exempelvis översattes tanken “Jag har inte tagit körkort ännu” till “Hon har inte ens börjat lära sig att köra bil ännu”.

Visst, en ny språkmodell behöver tränas för varje enskild person vars hjärna ska läsas av. Och visst, det funkar inte om personen aktivt tänker på något annat än materialet som forskarna visar. Men andemeningen i hjärnaktiviteten framgår ju.

Det här är förstås nyttigt för människor som är medvetna men inte fysiskt kan prata. Men det kan så klart missbrukas. Forskarna är medvetna om det.

Är det ett bra eller dåligt tecken att de också sökt patent på den semantiska avkodaren?

/Plusmeny

#1 🤔 

Israel är rätt techigt. Och maten är väldigt god. Israeliska Steakholder Foods har uppenbarligen ritat ett Venn-diagram här.

De har använt labbodlade celler från en grouper, typ en större abborre men i saltvatten, för att applicera ett biologiskt bläck på fett- och muskelcellerna och skriva ut dem i en 3D-skrivare. Filén är nästan som från havsfångad fisk, men utspädd med växtprotein för att sänka kostnaderna. L’Chaim!

#2 🇳🇴 

Jag skrev nyligen om Amnestys Internationals anklagelser att Israel bedriver apartheid med hjälp av AI. Visst, de är en aktivistisk organisation. Men de behöver förhålla sig till verkligheten.

Det gjorde de inte i rapporten om Israel. Och nu har de skapat en alternativ verklighet.

Amnesty i Norge har använt AI-genererade bilder på demonstranter och poliser för att markera tvåårsdagen för den nationella strejken i Colombia. Det blev lite fel.

• Den colombianska flaggans tre färger har hamnat huller om buller.

• Ansikten och andra anatomiska detaljer är suddiga eller fel.

• Polisers hjälmar, namnskyltar och annan utrustning ser helt skeva ut.

Det här är huvudlöst och onödigt. Amnestys trovärdighet bygger på att beskriva hur saker ser ut och är på plats, för att belysa hur mänskliga rättigheter upprätthålls, hotas eller negligeras.

Enligt Amnesty gjordes bilderna medvetet skräpiga för att skydda demonstranters identiteter. I don’t buy.

Snarare solkar generativt AI-skräp ner historier och dokumentation från riktiga aktivisters och demonstranters risktagande. Men hey, Amnesty fick åtminstone stort medieutrymme.

/Prat 🦜 

/Här tänkte jag berätta något tänkvärt från någon jag har pratat med eller lyssnat på.

Skoja! I stället får ni ett AI-inspirerat tips: Artifact.

Grundarna av Instagram har samlat väldigt många engelskspråkiga (nyhets)medier i ett snyggt paket.

Det balla är att varje artikel går att få summerad med hjälp av AI, rakt ovanför texten. Och du kan välja om sammanfattningen ska passa en femåring, någon från generation Z, komma i diktform eller som emojis. Den kan också bara vara vanlig.

Det här är AI-knark.

/Läsbart 📚️ 

/Det här har jag tyckt om att dyka ner i på senaste och tror att du också kan göra det.

1. Samsung har officiellt förbjudit ChatGPT.

2. Gå ner 12 kg med ChatGPT.

3. AI kollar taigafästingar i Norrland.

4. Human intelligens?

5. AI och kvicksand för journalister.

6. 180 grader på AI-fronten.

7. “Jag är rädd”.

8. AI-talanger får dubbla löner och motorcyklar.

/Håller jag med? 🤓 En yta för fri reflektion om något av det jag har läst.

#5. Kvicksand.

Reportrar utan gränser (RSF) har släppt årets index för pressfrihet. Essensen är att hela journalistiken hotas av den framväxande industrin av fejkat innehåll.

Två av tre journalister i 118 länder menar att landets regering använder propaganda på massiv skala för att aktivt underminera journalistiken som sådan.

Det är sant att AI används så. Men fejkindustrin genererar i sig jobb. Och AI hjälper för att granska propaganda.

Journalistiken antar nya former, som datagrävande, kodning och bildanalys. Äldre generationer av journalister måste förhålla sig till att kollegor nu kan vara dataingenjörer och UX-designers snarare än folkhögskolestudenter.

Vad som är helt korrekt iakttaget är att “plattformar är kvicksand för journalistiken.” När Facebook, Twitter och TikTok sprider AI-genererad des- och misinformation översköljs journalister. Det upptar mycket arbetstid och tränger undan andra granskningar.

Det är bra att RSF och journalistiken ändrat hållning till sociala medier. Jag har länge argumenterat för att de inte är nyttiga för demokratin. Men det blir förstås ett dilemma, och ett maktvakuum, när journalister inte närvarar i vissa kanaler.

Side note: Polen klättrar nio placeringar. Det är väl en delvinst för friheten?