Hallå i stugan och välkommen till HAIK! Det står för Hela AI-Köret, och handlar om artificiell intelligens (AI). På svenska, men om och för hela Norden.

Varför HAIK? Det skrev jag om här. Och mer om mig som skriver står här.

Det här med att sprida ordet gick inte så bra 👿 Vi kan väl ge det ett nytt försök?

Ta med en vän eller kollega på HAIK. En enda själ som räddas från helvetet (att inte kunna något om AI) är värt de tio sekunder det tar att skicka denna länk: haik.beehiiv.com/subscribe. Och i utbyte lovar jag en fet intervju. Tack!

/Dagens meny 🥘 

• Nästa station: Cambridge Analytica 🕵️ 

• Varsågoda, här är våra affärshemligheter! 💡 

• En AI-svamp med smak av Argentina 🍄 

/Plusmeny 🍺 

• 26 miljoner kossors rapar 🐄 

• Politiska sandlådor 🪣 

/ Nästa station: Cambridge Analytica 🕵️ 

Jag är besviken. I många år har jag skrivit om att folk ska bry sig mer om hur och varför de ger ifrån sig personlig data. Dels för att det minskar den personliga integriteten. Dels för att de ger bort ekonomiskt värdefulla resurser.

Koncept som datavärdighet är ett växande forskningsfält. Och det finns tydliga, högljudda röster för att ta tillbaka makten över ens personliga information. Den här boken är en bra början.

OpenAI fick alla att glömma detta. Okej, inte alla. De som brytt sig tidigare bryr sig ännu mer nu. Men många ordinära användare av tjänster, typ Google och Facebook, som norpar data utan att berätta det blir nu rånade även av AI-företag.

Allt som skrivs i tjänster som ChatGPT, Sage, Bing, Claude osv är nyttig data för bolagen bakom. Och de sparar ALLT. Kolla ProfileGPT för att förstå hur mycket de vet om dig.

Det spelar ingen roll att OpenAI gått ut med förklaringar om att användare äger sin data, eller att din historik bara sparas i 30 dagar och inte ska användas till modellträning (det gäller bara från och med nu). Allt läcker. Varför skulle Spanien och Italien annars blockera ChatGPT? Varför är OpenAI jagat av kanadensiska dataskyddsmyndigheten?

Visst, det finns nya och mer komprimerbara sätt att träna språkmodeller än vad som nyligen var trott. Det behövs helt enkelt inte lika mycket språk i text. Men alla företag som gör språkmodeller värnar mer om sina affärsmodeller än att detaljerat redogöra för hur och varifrån data används.

EU:s högste tillsynsman för data, Wojciech Wiewiórowski, tror att vi lär se en Cambridge Analytica-skandal inom AI snart.

En professor i internetjuridik vid universitetet i Newcastle menar att OpenAI:s brott mot EU:s dataskyddslag “är så flagranta att de sannolikt hamnar i EU-domstolen”. En AI-expert vid franska dataskyddsmyndigheten CNIL tror att OpenAI förutom böter och förbud kan behöva radera sina modeller och all data som använts för att träna dem.

Det är inte en fråga om att justera vissa brister. Bristerna är själva affärsmodellen. Och OpenAI gör ett väldigt bra jobb med att få folk att glömma det.

/ Wanna see my docs? 💡 

Apropå att värna sin data. 11 procent av den data som går in i ChatGPT är konfidentiell, enligt en undersökning från säkerhetsföretaget Cyberhaven.

Vad är problemet? Att all data som går in i ChatGPT (och andra liknande AI-tjänster) lagras och används för att förbättra modellerna/tjänsterna. Den information som stoppas in kan, med tillräckligt finurliga prompts, också spottas ut.

Händer det här verkligen? Det finns flera kända fall av vad ska man kalla det omvända dataläckor.

• Amazon har varnat anställda för att använda ChatGPT eftersom material som är väldigt likt internt företagsmaterial hittats i modellens output av en högt uppsatt jurist.

• Anställda på Samsung har skickat in källkod och transkriberingar av möten i tjänsten som kunnat avläsas.

• Banken JP Morgan har förbjudit all användning av ChatGPT för att den inte hade någon överblick över hur anställda använde tjänsten – dock utan att någon särskild incident utlöst förbudet.

• Handelsjätten Walmart är orolig för att anställda läcker intern information och känslig data via ChatGPT.

Hur ofta sker det? Cyberhaven har räknat ut hur ofta de tre vanligaste läckorna sker, utslaget per vecka och per 100 000 anställda. Information klassad som hemlig, känslig eller enbart för internt bruk smyger ut 319 gånger varje vecka. Teknisk information som kod läcks 278 gånger per vecka. Klient- eller kundinformation läcks 260 gånger.

Och det här är bara en undersökning från ett analysföretag om en AI-tjänst.

Hemsidan för ChatGPT har 1 miljard besökare per månad. Om en tiondel av de besökarna använder tjänsten i jobbet är det gigantiska mängder information som kan hamna på fel ställen.

Varför bry sig? Det kostar pengar. 2014 uppskattades den totala förlusten för cyberbrott till 445 miljarder dollar årligen. Enligt IBM:s årliga rapport Cost of a Data Breach Report har över åtta av tio företag utsatts för minst ett dataintrång. Och ett genomsnittligt intrång orsakar skador och förluster för drygt 9,5 miljoner dollar i USA. Globalt sett är siffran 4,4 miljoner dollar.

Att frivilligt skicka över känslig information till OpenAI är förvisso inte samma sak som att bli bestulen på informationen. Men siffrorna indikerar hur värdefull data har blivit. Att aningslöst ge bort den är inte bra.

Det Svenska Perspektivet. Tyvärr har den nationella cybersäkerheten inte skötts bra, enligt Riksrevisionens nya rapport. Det här är precis varför regeringen gör rätt i att satsa på cybersäkerhet. Det nationella centret verkar få en dubblerad budget och hamnar hos FRA till skillnad från dagens splittrade huvudmannaskap.

/ En argentinsk AI-svamp 🍄 

Mammor är bra. Speciellt min mamma. Hon ringde nyligen för att fråga vilken AI-tjänst som är bäst att använda: “Har jag ett barn som håller på att skriva om sånt här är det väl lika väl att jag lär mig”, som hon sa.

Ju fler som testar en AI-tjänst, desto bättre samtal går det att ha om vilken roll sådana ska spela i samhället. Jag rekommenderade henne Poe. Hon skulle testa den.

Sen fick jag ett AI-tips av mamma.

I mysprogrammet Go’kväll lagade kocken Anders Samuelsson vad som verkade som väldigt god mat.

Recepten kom dock från en “robot”, som han beskriver det. Oklart vilken tjänst som använts, men enligt Poe borde Claude-instant vara den bästa eftersom den funkar bra på andra språk än engelska och är väldigt kreativ.

Samuelsson bad i alla fall om unika recept. Jag vet inte om grillad portobellosvamp med chimichurri är unikt. Det lät godare med vit sparris med grapefrukt och körveldressing. Och det har inget att göra med att rätten skapades av kocken själv.

Tack mamma, för köksinspiration och AI-prat. Mwah! 💋 

/Plusmeny

#1 🐄 

Mat är viktigt för alla. Därför är lantbruket viktigt för alla. Men sektorn har det tufft. Diesel, gödsel, el – allt blir dyrare. Det leder till högre matpriser. Men inflationen gör att folk söker billigare produkter från andra länder eller helt väljer bort vissa livsmedel.

Det går att ändra på, enligt Per Frankelius, lektor och docent vid Linköpings universitet. Han leder Agtech 2030 som ska “gynna innovationsmiljön inom lantbrukstekniken”. Inom lantbruket kan AI-bildanalys hjälpa till att analysera andningen från kossorna.

Han ser framför sig “26 miljoner kor uppkopplade till en dataplattform där man med AI kan analysera sensordata, foderdata och så vidare på enskilda kor”.

Jag vet inte var alla dessa 26 miljoner kossor står. Men om jag tolkar NASA och FN:s livsmedelsorgan FAO rätt låter det smart att hålla koll på hur de andas och pruttar. Runt 14,5 procent av klimatutsläppen kommer från boskap. Kossornas rapar står för 39 procent av den mängden.

#2 🪣 

Den amerikanska kongressens ena kammare, representanthuset, har skaffat och delat ut 40 licenser för ChatGPT+ nyligen.

Det kommer efter att anställda där fått experimentera med liknande tjänster i en AI-arbetsgrupp. Om det är politiker, tjänstemän eller administrativ personal som har tillgång till ChatGPT vill kongressen inte säga.

Samtidigt investerar Storbritannien motsvarande 1,3 miljarder kronor i att skapa en inhemsk AI-tjänst.

Det är en bit fram dit för Sveriges politiker. I våras pratade jag med en ledande politiker inom ett av regeringspartierna. Hen visste inte vad artificiell generell intelligens var 🫠 

/Läsbart 📚️ 

/Det här har jag tyckt om att dyka ner i på senaste och tror att du också kan göra det.

1. Utan ångest kan AI inte skriva litteratur.

2. En allkunnig robot.

3. Varför AI inte kommer äta världen.

4. Vad vet ChatGPT om dig?

5. Googles icke-dilemma är ett dilemma.

6. Hans Lindblads chans till en Lindbeckkommission.

/Håller jag med? 🤓 En yta för fri reflektion om något av det jag har läst.

#6. Lindbladskommissionen tänker yttepytte på AI, typ…

Sverige behöver mer produktivitet. Regeringen tillsätter därför en kommission som ska ta reda på hur. Den som ska leda allt är Hans Lindblad. Han är tung!

Vad ska de då göra? “Jag har fått ett väldigt fritt mandat,” som Lindblad säger.

Men tydligen ska det studeras “hur villigt samhället är att införa ny teknik och ta till sig forskning”. Typ AI.

“Hur vi tar hand om de tekniska landvinningarna är naturligtvis något som kommer att vara intressant för oss att titta på”, som han uttrycker det.

Det låter bra. Men det är tunt. Är AI verkligen en teknisk landvinning att ta hand om?

Vissa, som AI-skribenten Timothy B Lee, tror det. Jag tror det är mycket mer än så. Andra också. Jag har tidigare argumenterat för att AI är den nya elen, och en GPT. Inte språkmodellen, utan vad som på engelska kallas för general purpose technology.

Att “titta på” AI är därför inte tillräckligt för att förstå genomslaget på produktiviteten. Det behövs en helt egen AI-kommission. Eller att Lindblad bestämmer sig för att filtrera allt genom AI-linser: skatter, arbetsmarknad, transporter, energiförsörjning

Självklart kan det liknas vid tunnelseende. Men Sverige står inför en lågkonjunktur precis vid ett tekniskt paradigmskifte. Det är nu vi ska bygga om ekonomin långsiktigt. Och det kommer drivas av AI.

Snälla Lindbladskommissionen, bli en Lindbeckkommission för AI-åldern!