- HAIK - Hela AI-Köret
- Posts
- AI i Afrika đïž
Solen skiner i AI-tider. Hoppas ni lĂ€ser det hĂ€r utomhus! đÂ
I dag börjar vi i Afrika. Jag har ocksĂ„ lĂ€rt mig om âthe fish nischâ. Vem visste att AI Ă€r bra pĂ„ att identifiera fettfenor pĂ„ laxar? Inte jag.
En nyupptÀckt molekyl kan bygga bÀttre antibiotika. Who did it? AI.
Ăr AI ett nytt kĂ€rnvapen? LĂ€ngst ner idag beskriver jag varför den tanken kan leda oss fel. Vi behöver bĂ€ttre beskrivningar av risker, men ocksĂ„ en förstĂ„else för hur svĂ„rt det Ă€r att dominera vĂ€rlden.
/Dagens meny đ„Â
Bless the r(AI)ns down in Africa đïžÂ
Algoritmer som tjĂ€nar laxar đ·ïžÂ
AI kan stoppa den tysta pandemin đÂ
/Plusmeny đșÂ
Aftonbladets förste AI-bevakare đÂ
/ Bless the rAIns down in Africa đïžÂ
Alla gillar Afrika. Men vÀgen till de vÀlgörande regn som Toto besjunger Àr lÄng. BetÀnk detta:
Om drygt 30 Är kommer befolkningen ha fördubblats.
Av 2,5 miljarder mÀnniskor kommer 60 procent vara under 25 Är gamla.
VÀrldens tre största stÀder kommer alla finnas pÄ kontinenten.
Vilken sorts ekonomi ska tillfredsstÀlla de nyinflyttade unga stadsbornas rÀttmÀtiga krav pÄ inkomst, social trygghet och frihet? Och hur ska folk som inte flyttar passa in i den nya ekonomin?
De kommande Ärtiondena lÀr maktbalanser, samarbeten, handelsmönster och kulturella grÀnser Àndras radikalt. Exempelvis vill Kina ersÀtta Europa som Afrikas största handelspartner till Är 2030.
DÀrför lÀste jag en rapport frÄn svenska Mistrainstitutet om AI och geopolitik i Afrika.
Om sju Är kommer AI-industrin ha genererat femton tusen miljarder dollar till vÀrldsekonomin, enligt VÀrldsekonomiskt forum.
Hur mycket av det kommer afrikanska lÀnder till nytta?
Flera lÀnder har strukturella fördelar, som rÄvaror som anvÀnds i solpaneler, batterier och den typen av hÄrdvara som driver AI-utvecklingen. DÀrför blir ocksÄ det yttre trycket pÄ tillgÄngarnas Àgare större.
Afrika Àr redan ett strategiskt slagfÀlt, och kommer bli en oersÀttlig del av andra Ànders vÀrdekedjor. Med sÄ mÄnga mÀnniskor kommer mycket vÀrdefull data.
Men bara 33 av Afrikas 54 lÀnder har dataskyddslagar. Och Afrikanska Unionens konvention om cybersÀkerhet och dataintegritet har bara 14 underskrifter.
Just nu sker mycket förÀndring inom finansiell AI. TillgÄng till kredit, sparande och stabila betalmedel Àr livsviktiga komponenter för att mÀnniskor ska kunna förÀndra sitt liv.
En studie frÄn 2016 visar att nÀra 200 000 kenyaner lyfte sig sjÀlva ur fattigdom nÀr den mobila betal- och valutatjÀnsten M-pesa infördes. De kunde enklare spara, investera och byta till bÀttre jobb.
Utan vettig datahantering kan mÀnniskor inte fÄ vÀlgjorda kreditbedömningar, vilket riskerar att stÀnga mÄnga livsmöjligheter. Samtidigt kan datainsamling bli till övervakning.
Allt det hÀr krÀver dock grundlÀggande infrastruktur. Bara var tredje afrikan har tillgÄng till internet. UngefÀr varannan, eller 600 miljoner mÀnniskor, saknar tillgÄng till el. Det gÄr inte att utveckla AI-bolag dÄ.
Afrika behöver bygga nya ekonomier. Och de mÄste vara digitala. Bara dÄ kan allt fler mÀnniskor fÄ det bÀttre.
Talking heads: Den största sprÄkmodellen frÄn Meta kan hantera runt 1 000 av vÀrldens 7 000 sprÄk.
Men Afrika Àr hem till ungefÀr 2 000 sprÄk.
NÀr sprÄkbarriÀrer kan rivas med hjÀlp av AI kan samarbete och kreativitet fÄ en rejÀl skjuts.
DÄ mÄste Meta och andra utvecklare trÀna modellerna pÄ annan sprÄkdata Àn Bibeln, som en forskare inom AI och afrikanska sprÄk poÀngterar.
/ NĂ€r kommer Den Stora Laxvandringen? đ·ïžÂ
Kommer ni ihÄg nÀr israelisk 3D-fisk var med pÄ menyn? Det var hÀftigt.
Jag erkÀnner: Ur ett AI-perspektiv var det lÄngsökt. Men nu har jag hittat Àkta fisk-AI att servera.
Jag pratade nyligen med en person frĂ„n Ericsson. De har ett projekt i Ălvkarleby i GĂ€vleborg dĂ€r de anvĂ€nder AI för att rĂ€kna fisk vid vandringstrappor.
Med 14 kameror under vattnet fÄngas varje firre som passerar. MönsterigenkÀnnande algoritmer skapar unika markörer med hjÀlp av prickar, fenor, storlek och svampangrepp.
Varför Àr detta bra, tÀnker ni.
Förut visste vi vÀldigt lite om vilka fiskar, eller ens hur mÄnga, som klarade av att passera olika drag och vandringstrappor. Och vi visste inte om de Äterkom Är efter Är eller dog pÄ fÀrden.
Det mÄste alla som driver kraftverk i svenska vattendrag veta. Och de har Àven skyldighet att odla fisk som kompensation för förstörda lekplatser vid reglerade vatten.
Det betyder att man mÄste kunna rÀkna odlad och vild fisk för att förstÄ hur ens miljöarbete faktiskt fungerar och pÄverkar naturen.
Det kan fisk-AI göra.
Algoritmerna kan med hög precision identifiera den fettfena som sitter lÄngt bak pÄ vild fisk, men som blivit bortskuren pÄ odlad fisk. Och det gÄr att se om det Àr laxfisk eller annan fisk.
Jag trodde det hÀr var en vÀldigt nischad grej. Jag har ofta fel, vilket Àr kul.
LÀngre upp i GÀvleborg, vid BrynÀs, pÄgÄr ett AI-projekt för att rÀkna gÀddor. I Kalmar och pÄ VÀrmdö har man under vÄren rÀknat abborrar, brax, mört och mÄnga andra arter. Och Vattenfall började för tre Är sedan att rÀkna laxar (firrar, inte tusenlappar) vid Stornorrfors i UmeÀlven. Det finns till och med ett bolag vars hela affÀrsidé bygger pÄ fisk-AI.
Att det finns en svensk âfish nischâ inom AI gör mig ödmjuk inför nyttorna som tekniken kan tillföra samhĂ€llet. Kan fiskarna och haven mĂ„ bĂ€ttre?
Jag hoppas att SVT nÄgon gÄng satsar pÄ Den Stora Laxvandringen i UmeÀlven.
/ Abaucin Ă€r nĂ€sta AI-medicin đÂ
Antibiotikaresistens dödar. En expertgrupp frÄn VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) uppskattade 2019 att runt 700 000 personer dör varje Är för att bakterierna som infekterat deras kroppar stÄr emot i princip alla tidigare verksamma antibiotika.
En annan studie i The Lancet frÄn förra Äret reviderade siffran till 1,27 miljoner mÀnniskor. Högst Àr dödligheten i sydvÀstra Afrika.
Inte konstigt att antibiotikaresistens kallas för âden tysta pandeminâ.
Det behövs nya lÀkemedel. Typ abaucin.
Det kommer frĂ„n samma forskare som med hjĂ€lp av AI hittade halicin, efter den intelligenta datorn Hal i filmen â2001â, för att behandla E.coli.
En av vÀrldens mest antibiotikaresistenta bakterier heter acinetobacter baumannii. Enligt WHO Àr den ett kritiskt hot mot mÀnniskors hÀlsa.
Forskarna trÀnade en AI-modell att analysera drygt 6 700 antibakteriella molekyler för att se vilka som bÀst stoppar tillvÀxten av acinetobacter.
Efter mindre Àn tvÄ timmar kom nÄgra hundra förslag. Nio var fungerande antibiotika. En, som förut utforskats i diabetesmediciner, var vÀldigt potent. Det blev abaucin.
Varken halicin eller abaucin Àr fÀrdiga lÀkemedel. Men de har sannolikt förkortat vÀgen dit.
Det Àr bra. Det tycker Leif Eriksson ocksÄ!
âAI blir nu ett viktigare och viktigare verktyg i framtagningen av nya lĂ€kemedel, och vi kommer se fler nya substanser de kommande Ă„renâ, som professorn i fysikalisk kemi summerar.
Last night in Sweden: Det Àr svÄrt att hitta trovÀrdiga siffror för antalet dödsfall i antibiotikaresistens.
2011 skrev regeringen i sin lĂ€kemedelsstrategi att det varje Ă„r i Sverige dör âmellan 180 och 260 personer till följd av resistensutveckling.â
Siffran kommer frĂ„n en artikel i LĂ€kartidningen frĂ„n 2007. De nĂ€mner bara data frĂ„n ett europeiskt övervakningssystem och en metaanalys. Enligt dem âskulle vi idag ha 263 dödsfallâ. Det Ă€r alltsĂ„ en teoretisk kalkyl.
Det finns andra sÀtt att tÀnka.
Enligt en riksdagsmotion frÄn 2019 dör 1500 personer i Sverige varje Är i vÄrdrelaterade infektioner (VRI).
Det Àr inte samma sak som antibiotikaresistens. Men merparten av de som dör med VRI behandlas med antibiotika.
Varannan infektion i vÄrden kan undvikas, enligt Socialstyrelsen. Det skulle spara Ätminstone 120 000 vÄrddygn och minst 1,5 miljarder kronor Ärligen.
Att det Ă€r viktigt har staten fattat. 26 myndigheter och organisationer samarbetar för att bland annat âbekĂ€mpa bakterieinfektioner och antibiotikaresistens med nya metoderâ.
Ingenstans i underlagen stÄr det nÄgot om AI. Det Àr bra med handhygien och utvecklade register. Men som jag skrev nyligen rÀddar algoritmer ocksÄ liv.
AI behövs inom sjukvÄrden och lÀkemedelsutvecklingen. Och det behövs av dödstalen att döma mest av allt i Afrika.
/Plusmeny đșÂ
#1 đÂ
Aftonbladet har anstÀllt vad jag tror Àr Sveriges förste AI-bevakare.
Nicklas Hermansson ska âta reda pĂ„ hur vĂ„r relation till teknik och robotar kommer att förĂ€ndra vĂ€rlden frĂ„n grundenâ. Och han vill veta vad AI-utvecklingen âbetyder [âŠ] för den enskilde individenâ.
Att en stor svensk tidning sĂ€tter AI-frĂ„gor pĂ„ en redaktionell plats Ă€r bra. Att den Ă€r LO-anknuten men vill veta mer om individen Ă€r Ă€nnu bĂ€ttre. Fast kanske inte helt bra för liberalismen över tid. Andelar pĂ„ idĂ©marknaden and what notâŠ
Aftonbladet har tillsatt och förlorat en AI-general inom loppet av 50 dagar. Och de har sammanfattat en konsert med hjÀlp av AI-genererad rap. Det hÀnder nÄgot i glashuset vid Centralstationen.
Det behövs dock fler perspektiv pÄ tekniken. Och de hade behövts för lÀnge sedan för att hjÀlpa mÀnniskor att förstÄ och bemöta de frÄgor som uppstÄr. Nu vet ingen vad politiken vill göra eller vad andra kan göra.
Jag förstÄr inte hur fler tidningar i Sverige inte landat i samma slutsats: AnstÀll killen som skriver HAIK.
/Prat đŠÂ
/TÀnkvÀrdheter frÄn nÄgon jag pratat med eller lyssnat pÄ.
Jag lyssnade pÄ ett avsnitt om att investera i AI. Entreprenören och investeraren Elad Gil stÀller mer frÄgor Àn ger svar om hur vi ska se pÄ anvÀndningen av AI.
Det gillar jag.
Om du har en bot som hjÀlper dig att uppfostra dina barn, vad betyder det?
/LĂ€sbart đïžÂ
/Det hÀr har jag tyckt om att dyka ner i pÄ senaste och tror att du ocksÄ kan göra det.
/En yta för fri reflektion om nĂ„got av det jag har lĂ€st đ€Â
#1. Fel larm.
I en intervju med tvÄ AI-forskare och en kognitionsvetare fÄr vi veta att larmen om existentiella hot frÄn AI Àr överdrivna.
Man mÄste inte nödvÀndigtvis hÄlla med om det. Det finns definitivt lÄngsiktiga problem och storskaliga risker med allt mer avancerad AI.
Som kognitionsvetaren Magnus Johnsson sĂ€ger Ă€r AI i sig inte farligt, men âdet kan vara farligt om man ser det som ett verktyg, likt kĂ€rnvapen, som kan hamna i mĂ€nniskors hĂ€nder.â
Att AI Àr som kÀrnvapen Àr en poÀng som ofta kommer upp. Men vart leder det tanken?
För det första: FĂ„r vi nĂ„got som Ă€r mer intelligent Ă€n oss, skulle âdenâ verkligen göra nĂ„got som vi, den dummare av de tvĂ„, inte gjort? Vi har inte förstört jorden med kĂ€rnvapen. SĂ„ varför skulle en mer intelligent skapelse se det som ett viktigt mĂ„l?
För det andra: KÀrnvapen Àr vÀl reglerat och övervakat. LÀnder som vill ha uran till kÀrnkraftverk förbinder sig att slÀppa in inspektörer och installera övervakningsutrustning som Internationella atomenergiorganet styr.
Kanske Àr det dit vissa lÀnder gÄr, exempelvis genom G7-lÀndernas tanke om den sÄ kallade Hiroshimaprocess (som Ànnu inte finns). Men vi kan inte byta AI mot övervakning och extern reglering. Det Àr nÄgot som varje land behöver diskutera och förhÄlla sig till.
För det tredje: Det var inte de som kom pÄ atombomben som anvÀnde den. De behövde enorm hjÀlp genom Manhattanprojektet för att realisera idén. Leo Szilard blev inte vÀrldens mÀktigaste mÀnniska bara för att han kunde bygga kÀrnvapen. Det var politiska beslut som styrde hur mÀnniskan ska förhÄlla sig till tekniken.
För det fjÀrde: Om en form av AI ska ta över vÀrlden eller bli tillrÀckligt kapabel för att förstöra den krÀvs enorma mÀngder mÀnniskor som agerar i detta intresse. Det underskattar grovt hur vi Àr funtade. Vi lÀr knappast gÄ med pÄ att regissera vÄr egen undergÄng.
Det hÀr brukar provocera fram det vanligaste motargumentet frÄn alla som tillber Nick Bostrom och Max Tegmark: Men vi kommer tappa kontrollen nÀr generell AI genomgÄr en intelligent och kognitiv explosion och blir superintelligent.
Visst, det Àr svÄrt för en mÀnsklig intelligens att förestÀlla sig samma saker som en eventuell superintelligens ser. Samtidigt har vi vÀrldens tröghet som en fördel.
Vi har kroppar. Det har inte superintelligenser. De Àr utombiologiska. Med vÄra kroppar kan vi pÄverka vÀrlden rent fysiskt. Vi kan kontrollera rÄvaror, byggnationer, bilar, varor. Hur ska nÄgot som saknar förmÄga att finnas i vÀrlden göra allt det?
Slutligen: TÀnk historiskt. Hur mÄnga lÀnder, riken, nationer har skapat vÀrldsherravÀlde med dagens digitala teknik? Tekniken har snarare sprÀckt möjligheterna att dominera, och brutit upp vÀrlden i Ätminstone tre maktpoler: Washington, Moskva, Peking.
Jag antar dessutom att de flesta hÄller med om att dagens mÀnniskor Àr smartare Àn de pÄ 1700-talet eller Àn vikingarna eller Ànnu lÀngre bak.
En nutidsmÀnniska skulle dock inte dominera dÄtidsmÀnniskor. FrÄgan Àr om vi ens skulle överleva i Àldre samhÀllen, hur kunniga vi Àn Àr pÄ sociala medier, industrirobotar eller sjÀlvkörande bilar. Vad vi kan, och vad vi kan göra med den kunskapen, relaterar till kontexten.
Vi kanske inte kan tillrÀckligt mycket för att stoppa superintelligens. Eller sÄ kan vi helt enkelt inte tillrÀckligt mycket för att förstÄ eller skapa den.