Salud! Denna meny är 972 ord lång och tar 7,5 minuter att läsa.

Dagens takeaway: Många skolungdomar använder generativ AI, enligt en ny rapport. Men vi kan inte döma ut dem som fuskare. Däremot måste skolan förklara att AI-tjänster inte är ett nytt Google.

Ännu en fredag på en väg som leder norrut. Sälens fjällmaraton går av stapeln imorgon. Vi får se om någon står på startlinjen.

/Dagens meny 🥘 

• Det är inte säkert att varannan skolungdom AI-fuskar 🤓 

/Plusmeny 🍺

• Sju sätt som AI kan gå i skolan 🏫

• Trafikverket måste skaffa en tåghjärna 🚂 

/ Prat 🦜 

• Erik Ekstrand om övervakning 🤳 

/ Digestif 🥃 

• Det ljusa och mörka Småland 🪵

/ Stay cool, stay in school 🤓 

Enligt en ny rapport från Ungdomsbarometern har tre av fyra skolungdomar i åldrarna 15 till 24 år använt generativ AI.

Flest använder det på fritiden, men mer än var tredje har gjort det i skolarbete och lite fler än var sjätte på jobbet.

Över hälften av de som använt generativ AI i skolarbete har gjort det på ett sätt de tror inte är tillåtet.

Det är förstås svårt att veta om de fuskar. Bara en av tre skolor har regler för hur tjänsterna ska och får användas.

Samma dag som rapporten kom frågade jag utbildningsminister Mats Persson (L) om det finns en risk i att fokusera för mycket på riskerna med AI inom utbildning.

Han svarade att det bör vara som det är nu, och att det är “back to basics” som gäller: penna, papper, läsförståelse, mattetal. Inte fler digitala verktyg. Jag tolkar det som ett nej.

Det skapar svallvågor i en annan sektor. Om regeringen vill förbjuda teknik som generativ AI i skolan, ger det förstås kulturmänniskor vatten på sin kvarn att verktygen ska förbjudas även i deras sektorer. För vad är skillnaden?

Jag frågade även om det behövs nationella riktlinjer för skolan kring användning av AI-tjänster.

Ministern gjorde det till en semantisk grej: Det finns redan råd från Skolverket, både till personal och elever. Råden kan förstås kallas för nationella riktlinjer – men stöd finns.

Jag håller inte med.

Skolverkets undervisningsråd sa tidigare i augusti att det är lärarna som får “[se] över sina arbetssätt”. Detta för att myndigheten inte har “tagit fram några riktlinjer för att komma åt problemet med Chat GPT” enligt en TT-artikel.

Den lilla folkpartisten på axeln: Det är att lämna dem i sticket. Det går ut över eleverna.

Jag skrev en ledare när rapporten släpptes.

Bland annat: “De nya AI-tjänsterna som genererar text, bild, video eller musik är inte ett bättre Google. Det är vanskligt att skolungdomar tror det. Skolan måste utmana deras syn på lärande som något automatiserat. Kanske behöver man gå så långt som att resonera om vad intelligens, kunskap och kognition är givet AI-tjänsternas framfart.”

Men jag skrev också: “Förhoppningsvis kan de nya siffrorna om utbredningen av AI-tjänster bland skolungdomar väcka nya insikter.

Dels att kunskap aldrig är statisk utan en produkt av sin kontext. Dagens människor är långt smartare än neandertalarna, men vi skulle inte överleva en dag i deras värld eftersom de kunde saker om matinsamling och skydd som vi aldrig lärt oss."

/Plusmeny 🍺 

#1 🏫 

Apropå skola, fusk och förbud. Väldigt få bryr sig om vad AI kan göra för att förbättra skolgången för barn och unga.

Förvisso ska Skolverket under hösten kolla på hur AI-tjänster kan “bidra till undervisningen”. Men den politiska (och publika) uppfattningen tycks vara att skolan ska skyddas från AI-tjänster.

Därför var det intressant att läsa denna vetenskapliga artikel från USA om sju sätt att använda AI i syfte att lyfta undervisningen.

Forskarna föreslår olika roller som generativa tjänster och verktyg kan spela, bland annat mentor, coach, lagkamrat, simulator och student.

Målet är att (AI-översatt av Claude) “hjälpa studenter att lära sig med och om AI, med praktiska strategier utformade för att mildra risker såsom eftergivenhet gällande AI:ns output, fel och fördomar.”

#2 🚂 

Regeringen gav i mitten av augusti Trafikverket i uppdrag att stärka järnvägens “robusthet, tillförlitlighet och punktlighet.”

Månne myndigheten kontakta The Train Brain.

Jag skrev i våras om bolaget och dess verktyg för att i realtid planera trafiken utifrån befintlig data och simulering av effekterna på nätet.

Problemet har länge varit att Trafikverket aldrig riktigt vågat ge bolaget, eller andra entreprenörer, tillgång till systemen.

Det är begripligt. Järnväg är kritisk infrastruktur i freds- och krigstider. Men om det finns effektiva, beprövade tekniska lösningar på tågkaoset måste de få en chans.

/Prat 🦜 

/Tänkvärdheter från någon jag har pratat med eller lyssnat på.

Ekstrand Extra är ett nytt program på SVT Play. Avsnitt två handlar om “övervakning/AI”. Fast inte egentligen. Förutom en fråga till en ungdom i programmets första minut om han använt AI kretsar allt kring övervakning.

I programmet träffar vi två foliehattar och en hackare. Varför denna explicita koppling mellan AI och integritetskränkning? Det verkar inte finnas någon röst för det nyttiga med AI-tekniker.

/Läsbart 📚️ 

/Det här har jag tyckt om att dyka ner i på senaste och tror att du också kan göra det.

1. Språkmodellernas “ja” stjäl inga böcker

2. Behöver vi ens lära oss nya språk längre?

3. Gagnefs kommun, en svensk AI-spets

4. “Högern bör äga AI-regleringen”

5. “Det gör ingenting om chipsen blir fyrkantiga en vecka”

6. KD-politiker vill anställa AI-experter åt kommunen

7. Astra Zeneca sjätte bästa läkemedelsbolag på AI

8. Datahantering > säkerhet, enligt 1500 beslutsfattare

/En yta för fri reflektion om något av det jag har läst 🤓 

#4 + 6. Det mörka och ljusa Småland 🪵

Jag jobbade under större delen av år 2020 i Jönköping som politisk redaktör för tidningen där och en handfull andra småländska titlar.

Det första jag fick lära mig var att den största konkurrenten var Smålandsposten nere i Växjö. Tidningen ligger i stiftsstaden Växjö och tillhör således det mörka, konservativa Småland. Jönköping, hem till pingstvänner och andra frikyrkor, var det ljusa, enklare och mer anspråkslösa Småland.

I Smålandsposten skriver ledarskribenten Jacob Sidenvall att utvecklingen inom AI ger den politiska högern “ett guldläge”. Tesen är att vänstern gått från fokus på arbetsvillkor till levnadsvillkor, och där har högerpolitik som fritt företagande och lägre skatt gjort tydliga materiella avtryck hos den breda massan.

Slutsatsen: Högern måste äga AI-regleringen.

Jag håller med. Men de gör ju ingenting, och har inget gjort på länge. Inte ens ideologiska kamper om äganderätt, innovation och integritet har de lyckats skapa.

Samtidigt vill Andreas Sturesson, KD-politiker i Jönköping, hjälpa lokalpolitiken att hänga med.

I en motion till kommunfullmäktige ställs kravet “att kommunen anlitar experter som hjälper politikerna att förstå” vad AI “kan föra med sig”.

Det låter som en biblisk farsot.

Men Sturesson är klok: “[K]ommunen måste kunna förhålla sig till en utveckling vi inte styr över.”

Jag har inte hört mitten- eller vänsterpartier prata om AI på det sättet tidigare. Kanske har högern insett sitt guldläge.