L’Chaim! En vecka som politisk redaktör på VLT är gjord. Det var så pass kul att jag kritade på för en förlängning fram till 31 oktober. HAIK rullar dock på oförtrutet!

Att pendla till Västerås tar tid. Så jag har kunnat djupa lite i Max Tegmarks världssyn.

Det har rasslat till i transferfönstret på senaste. Såväl generaler som jurys för tvenne AI-grejer är utnämnda. Även i Basel sitter en svensk och pysslar med AI.

Nu ska vi umgås med Johannas systerdotter. Auf wiedersehen!

/Dagens meny 🥘 

• Max Tegmark ba herrå René 🔥 

/Plusmeny 🍺 

• Douze points à la Suède! 🏆️ 

• AI-Janne 🤠 

/ Max Tegmark raserar 400 års ontologi 🔥 

Många har frågat mig om jag lyssnat på Max Tegmarks sommarprat. Det har jag inte gjort – tills nu. Till skillnad från hans bok Vårt matematiska universum var stora delar tråkiga. Men några saker fastnade.

Det första var hur tydligt han lutar sig in i James Lovelocks argument i boken Novacene om hur hyperintelligens kan hantera människan precis som vi själva i dag betraktar växter och träd.

Tegmark sa i sitt sommarprat från 2018 att begreppet intelligens bör expanderas från kolbaserade varelser till datorer och annat som bygger på kisel.

Men jag tror inte att att Tegmark delar Lovelocks så kallade Gaiahypotes om alltings enhetlighet och samhörighet. Snarare verkar han linnéiskt hierarisk i världen: Det finns steg av intelligens där varje leds avsikt är att dominera de under sig.

Det här går heller inte ihop med att han önskar byta ut beteckningen homo sapiens – den visa människan – mot homo sentiens, för att visa hur det är vårt upplevda känsloliv och inte vårt abstrakta tänkande som är viktigt.

Problemet, såväl för Tegmark som för oss andra, är att det inte finns en enda godtagbar definition av sentiens och medvetande.

Ett till problem är att Tegmark är hyperrationalist, vilket hans tankar om parallella universum är det yttersta exemplet på. Det linjerar inte väl med känslolivets centrering i kosmos.

Detta försätter inte bara honom, men stora delar av det moderna samhället samt vetenskapen historiskt sett, i en knipa.

I århundraden har vi hävdat att det är rationalismen och det betraktningsbara som har företräde. Vi har hävdat att det abstrakta tänkandet ska premieras, vilket tillåter att vi separerar oss från andra livsformer, främst däggdjur men egentligen hela floran och faunan.

Nu finns AI-tekniker som replikerar abstrakt tänkande, om än i begränsade former.

Skulle vi göra som Tegmark tänker och fokusera på sentiens, kännande och inre upplevelser måste vi omdefiniera vår distans till djur och natur. Det vore ett makalöst ontologiskt och filosofiskt skifte. Det skulle riva ner det mesta som byggts upp sedan den franske 1600-talsfilosofen René Descartes postulering cogito ergo sum.

Det andra som slår mig med årets sommarprat är att Tegmark ser att AI blir en ny djurart på jorden. Men han har ju själv tillstått att tekniken är utombiologisk.

Det tredje är att AI kan skapa biologiska vapen som förgör oss. Det är dock precis som med manipulerad text: Modellerna kan lika väl nyttjas för att hitta nya motmedel, eller forska fram dessa vapen i säkra miljöer för att skapa medvetenhet och vaksamhet i säkerhetsapparater.

Summa: Ja, han lät pessimistisk. Men mindre än vad jag trodde. Däremot är det en kraftig förändring sedan 2018 och än mer sedan 2008.

För den skadeglade: Var Tegmark verkligen i färd med att ge en miljon kronor till högerextrema Nya Dagbladet? Expo säger ja, Max nej.

För de konträra: En av de knasigaste böckerna i min bokhylla är skriven av den teoretiske fysikern Michio Kaku. I Physics of the Future, som kom 2011, betar han av hur allt från AI till nanoteknologi, sjukvård och energiförsörjning kommer ändras.

Att Kaku är duktig på att spana framåt betyder inte att han kan mycket om AI. Men han är rolig att lyssna på.

I söndags sa han till CNN att dagens AI-tjänster som GPT4 är “glorifierade bandspelare”. Det är inte språkmodeller som kommer ändra världen, utan kvantdatorer, enligt Kaku.

Det luriga är dock att Google och Microsoft, som får anses dominera språkmodellsmarknaden, utvecklar kvantdatorer. Inte ett sammanträffande.

/Plusmeny 🍺 

#1 🏆️ 

Varje år koras en svensk person som är väldigt bra på eller för AI-utveckling. Priset som årets AI-svensk är viktigt, inte minst för att visa fler vad kreativitet och samarbete kan åstadkomma.

Men också för att det lyfter fram vad som finns att förbättra, och att många får se hur kommunförvaltningar, regionens sjukhus eller ett bolag arbetar för bättre service och produktivitet.

Nu har juryn för årets pris meddelats. Jag gillar Örebroforskaren Amy Loutfi, vars arbete jag för första gången stötte på vid ett AI-seminarium i januari 2020.

Jag var milt kritisk till hennes hållning gentemot data som den nya oljan, men har under detta år tagit del av mer forskning därifrån och tycker den är bra.

Jag fick i våras förhandsläsa Daniel Akenines bok Människan och AI - fem år senare. Den är jättebra. Sådana personer är gjutna jurymedlemmar.

Även Daniel Gillblad, som i Luleå i slutet av maj diskuterade AI med tre EU-kommissionärer och såväl USA:s utrikes- som handelsminister, är med. Fett!

#2 🤠 

Schibsted ligger rätt bra till när det gäller AI-utveckling. Sveriges Radio och SVT har gjort dugliga framsteg, exempelvis när det gäller policies för AI-material.

Jag blev glad när Aftonbladet i våras anställde en AI-general. Men Andreas Landmark hann knappt börja före han gick till SVT för att jobba med nyheter. (Som att AI inte är det…)

Bonnier, däremot, har aldrig riktigt vaknat till. Det skrivs och drivs ytterst lite debatt i frågorna, och de flesta anställda tycks inte intresserade av att stanna upp och fråga hur de som mediebolag ska göra.

Nu gör de ett motdrag och plockar in SVT:s programdirektör Jan Helin, som ska ansvara för sådant som “riktlinjer och användning av AI inom Bonnier News innehålls- och tjänsteutveckling.”

Privata AI-medier 1, statliga 1.

/Prat 🦜 

/Tänkvärdheter från någon jag har pratat med eller lyssnat på.

Norska författare spottar ur sig jäkligt bra prosa och poesi – och krim. Där är de som ska tjäna pengar på texterna bekymrade för hur bra översättningarna blir om man släpper loss AI.

De vill skapa kontrakt som utesluter språkmodeller från att arbeta med deras verk.

Det verkar bli likadant i Sverige…

Jag tänkte osökt på podcasten The Bot Canon, där gamla klassiker samskrivs på nytt med AI. För den som läst Lady Chatterleys älskare rekommenderas detta avsnitt.

/Läsbart 📚️ 

/Det här har jag tyckt om att dyka ner i på senaste och tror att du också kan göra det.

1. 900k dollares betalar Netflix för AI-talanger.

2. 21 sätt att få livsråd av DeepMind.

3. Centralbanksexperiment.

4. “99,9 procent av verken som skapas med AI är rätt dåliga.”

5. Slutet för CAPTCHA.

6. Transformerns barnmorska drar till Japan.

7. 40 000 miljarder kronor (det är inte Margareta från SD som räknar)

/En yta för fri reflektion om något av det jag har läst 🤓 

#3. Experiment i Basel.

Cecilia Skingsley drev länge på Riksbankens arbete med en e-krona. Om detta har jag skrivit spaltmeter, bland annat hur det ökar kontrollen över individer.

Nu rattar hon centralbankernas gemensamma innovationshub i Basel. De ska bland annat leka med AI för att motverka penningtvätt. Det är ett reellt problem.

Enligt BIS, centralbankernas samarbetsorgan, försvinner mellan två och fem tusen miljarder dollar varje år i pengatvätt. Bara 1 procent återfinns.

Ihop med det isländska AI-bolaget Lucinity och syntetisk data lyckades BIS i projekt Aurora skapa modeller som bättre än tidigare ramverk kunde förutspå beteenden, flöden och risker.

Labbet kan bli värd sin vikt i guld om de får till förbättringar på decimalen.