Hej! Denna meny består av 959 ord och tar 4 minuter att tugga sig igenom.

Dagens takeaway: Vi behöver prata mer om produktion, ägandeskap och delande av data om vi ska ha en chans att påverka hur AI-system byggs och används.

Imorgon långlopp längs Sörmlandsleden. I dag sedvanlig uppladdning med ris och marmelad. Trevlig helg!

/Dagens meny 🥘 

• En 200 år gammal konfliktdimension vaknar till liv 🧓 

/Plusmeny 🍺 

• 150 års utveckling på 1,5 år 📸 

• Folk i norr är less ❄️ 

/ Prat 🦜 

• Benjamin Netanyahu pratar flytande AI 🇮🇱 

/ Digestif 🥃 

• En geopolitisk omvälvning

/ Marx hade älskat essentiella relationer 🧓

Jag hängde i torsdags på ett seminarium hos forskningsinstitutet SNS om delad data. Anledningen var att juristen (“konkursrättaren” som han själv sa) Björn Lundqvist, professor vid Stockholms universitet, släppt en bok om att reglera tillgång till och överföringar av data.

AI-forskaren Maja Fjaestad var seminariets ciceron. Hon betonade en grej som fastnade. Vi måste fundera igenom de “essentiella relationer” mellan data och individ, precis som samhällen gjorde under 1800-talet när det kom till arbete, kapital och fördelningen av värdeskapande.

Essentiella relationer… Vackert!

Fjaestad, som tidigare varit statssekreterare åt flera socialdemokratiska ministrar, vill uppenbarligen väcka liv i den gamla konfliktdimensionen arbete-kapital. Det gör att man från den sidan av de politiska förslagen och idéprogrammen kan prata omfördelning, äganderätt och anständiga villkor för alla.

Men det här funkar inte riktigt. En klok person påpekade att individens data i dag är som att folk förut skulle ha samlat ihop våra bilars avgaser och sålt vidare. Vi släpper ifrån oss saker som i sig inte har ett särskilt stort ekonomiskt eller socialt värde.

Min invändning var, och är, att det i dag finns stora och lovande tekniker som kapitaliserar på insamlingen av människors avgaser och andra utsläpp. Jag tror dessutom att data, hur ovärdefull den än är i nedbruten form, skapar värde inom specifika tekniska och ekonomiska modeller på sätt som upphovsmakarna, vi, aldrig har åtkomst till.

Björn Lundqvist föreslog att vi borde få royalties från bolagen som tar, använder och säljer vidare personlig data.

Frågan är dock vem som är användare, vem som är värdeskapare och vem som är mottagare. Vi utför väl inget jobb åt Facebook när vi laddar upp bilder? Kan vi då kräva ersättning? Jag vet inte, men det är svårt att se att vi vill ha det så. Plötsligt blir de flesta aktiviteter vi ägnar oss åt arbete. Men arbete, och därmed det värde som behöver uppstå för att det ska bestå över tid, måste dock bygga på genuina behov.

Seminariet behandlade AI lite perifert. Men jag ser produktionen och ägandet av data, i synnerhet öppna data, som en central del av diskussionen för hur AI ska förstås, regleras och användas.

/Plusmeny 🍺 

#1 📸 

År 1826 togs det första fotografiet. Ett och ett halvt sekel senare, år 1975, uppskattades att 15 miljarder fotografier tagits runtom i världen.

I en ny sammanställning uppskattar Everypixel, en AI-blogg, att det tagit ett och ett halvt år för världen att generera 15 miljarder illustrationer (jag tycker inte de går att kalla bilder ännu – men konventionerna lär ändras) med AI-modeller.

Stable Diffusion, som kom i augusti 2022, är den mest använda modellen. Den, eller tjänster som bygger på den underliggande och fritt tillgängliga tekniken från Stable Diffusion, står för runt 80 procent av dessa 15 miljarder illustrationer som gjorts med text-till-bild-modeller.

Det här är viktigt. Om 12,6 miljarder illustrationer skapas med en öppen modell är det en fingervisning om hur teknik sprids och förväntas spridas.

#2 ❄️ 

Carin Nilsson (S), ordföranden i Umeå kommuns äldrenämnd, är arg. Både på IVO och AI.

Den förstnämnda är Inspektionen för vård och omsorg. Myndigheten har använt AI för att granska kommuners socialförvaltningar, enligt en tillförlitlig källa till Nilsson. Det låter löst, men hon säger till Västerbottens-Kuriren att hon inte hade agerat annars. (IVO bekräftar att AI användes “endast för att göra journalerna granskningsbara vid tillsynen av särskilda boenden.”)

Granskningen gillades inte av socialcheferna i Norr- och Västerbotten. De drog iväg ett brev (mail, hoppas jag) till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i juli. De menade sig ha blivit felaktigt bedömda, och att samma brister påtalades för i princip landets alla kommuner. Något måste ju ha blivit fel med denna AI-granskning…?

Det verkar inte riktigt så. Man har använt algoritmer för att hitta och sammanställa ordkombinationer. Däremot har orden som valts inte avspeglat hur äldreomsorgen dokumenterar sitt arbete. Därför får de dåliga betyg.

AI är knappast lösningen på allt. Hör ni det, IVO? Men det är heller inte lösningen på allt att skylla på AI. Hör du det Ume-Carin?

/Prat 🦜 

/Tänkvärdheter från någon jag har pratat med eller lyssnat på.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu kan man säga mycket om. Men det är få ledande politiker som kan föra sig lika bra som honom i ett samtal om AI med Elon Musk, Max Tegmark och Greg Brockman.

Han var, precis som Fjaestad, inne på den historiska förändringen på arbetsmarknaden genom automatisering.

/Läsbart 📚️ 

/Det här har jag tyckt om att dyka ner i på senaste och tror att du också kan göra det.

1. Aftonbladet har inlett en tech-blockad

2. Skriv “Tänk efter före du svarar” och få bättre svar

3. AI kan vända upp och ner på geopolitiken

4. När städaren blev kodare

5. Riskfyllt att satsa allt på ett kort

/En yta för fri reflektion om något av det jag har läst 🤓 

#3. Geopolitik.

Ian Bremmer kan mycket om utrikes-, geo- och säkerhetspolitik. När han säger att företagens historiska ställning inte betytt särskilt mycket för länders säkerhet har han säkert rätt.

Men riskerna har ändrats. Företag lämnar beslutsfattare och folkvalda bakom sig i en kapplöpning.

Jag skulle säga att AI redan har vänt upp och ner på geopolitiken. Rysslands president Vladimir Putin sa redan år 2017 att den som kontrollerar AI-utvecklingen kommer dominera världen. Och när Xi Jinping tog över ledarskapet i Kina år 2012 var en ny AI-strategi snabbt på plats. De ville inte vara sena till festen.

Om ledarna i Ryssland och Kina tänkte så här för ett antal år sedan, betyder det i sin tur att administrationen, byråkratin och politiken runtomkring dem börjat arbetet tidigare än så. Det tar lång tid för idéer att bli politik, särskilt i diktaturer där allt måste tvättas från ansvar, demokrati och transparens.

Bremmer har många bra poänger. Suleyman också. Men det är ett misstag att tro att man nu kan påverka geopolitiken globalt sett genom AI-investeringar. Det man nu måste göra i demokratiska länder är att parera, skapa nya konfliktytor och ny policy, och återta förlorad mark. Det tar som sagt tid.